Det bästa du kan göra för klimatet
Vi gör den klimatsmartaste mjölken.
Den svenska mjölken har 44 procent lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet. Det beror på att våra djur producerar mer och att fodret främst består av vallfoder, det vill säga gräs. Att djuren ger mer mjölk är resultatet av ett långsiktigt avelsarbete, friska djur samt forskning och utveckling av bra foderstater för djuren. Forskare från SLU hävdar att den norrländska mjölken är mer klimatsmart än övriga mejeriprodukter i våra butikshyllor.
Vi har det bästa nötköttet ur klimatsynpunkt.
Två tredjedelar av det svenska nötköttet kommer från vår mjölkproduktion. I Norrbotten är det ännu vanligare – närmare nio av tio djur som blir nötkött kommer från mjölkproduktionen. Varför det är bra? Jo, då kan klimatfotavtrycket slås ut på både mjölken och köttet. Det gör att vårt nötkött har lägre klimatfotavtryck än det globala genomsnittet.
Vi producerar mat med mindre klimatpåverkan.
Våra vallar, som är foder till mjölk- och köttproducerande djur här i Norrbotten, lagrar in mer kol och med högre hastighet än längre söderut, där klimatet är både varmare och torrare. En av anledningarna är att vårt klimat är svalare. En annan är att den biologiska aktiviteten i jorden, det som bryter ner kol i marken och bildar koldioxid, är 25 procent lägre i norra Sverige än i de centrala och södra delarna av landet. Jämför vi med ett likartat klimat i Kanada är den biologiska aktiviteten 70 procent lägre.
Dessutom är vår potatis en riktigt klimatsmart kolhydratkälla jämfört med ris. Riset orsakar 95 procent större utsläpp av koldioxid, eftersom det avgår metangas under risodlingen.
Du minskar transporterna och sparar koldioxid.
Det är många mil mellan Norrbotten och livsmedelsproducenterna i Sydeuropa, Mellaneuropa och även Skåne. Transporter av vegetabilier, där fossila bränslen används, orsakar en hel del utsläpp. Om du väljer färska vegetabilier från Norrbotten, inklusive potatis, frukt och bär, minskar även utsläppen av växthusgaser globalt.
Fakta
- Vi har goda förutsättningar för att odla grönsaker som behöver mycket vatten, exempelvis gurka och tomater. Om vi avstod från att importera utan istället odlade alla våra tomater själva under våren, sommaren och hösten, skulle norrbottningarnas tomatkonsumtion minska koldioxidutsläppen med 2 200 ton per år globalt.
- Samtidigt skulle vi också öka självförsörjningsgraden av tomater från 11 procent till 50 procent.
- 40 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan kommer från svenska utsläpp vid svensk produktion. Majoriteten av matens klimatpåverkan (60 procent) kommer från andra regioner – Europa 27 procent, Asien 14 procent och Latinamerika 10 procent. Om vi ökar vår självförsörjningsgrad kommer de svenska utsläppen att öka, men vi minskar det globala avtrycket.
- Svensk konsumtion totalt orsakar koldioxidutsläpp på 4 miljoner ton per år. De produktgrupper som bidrar mest till utsläppen är palmolja från Sydostasien (34 procent) och nötkött från Latinamerika (21 procent). Nötköttet hade vi kunnat producera själva, med en betydligt lägre klimatpåverkan.
- Det vi äter i Sverige har stor påverkan utanför våra landsgränser, kopplat till utsläpp från avskogning i andra länder för att få fram mer jordbruksmark.
- Om vi odlade alla vegetabilier till vår konsumtion, som vi faktiskt kan odla i Norrbotten, skulle vi minska vårt globala klimatfotavtryck med 9 400 ton koldoxid per år.
- I Norrbotten kommer 85 procent av nötköttet från mjölkproduktionen, vilket sänker utsläppen av koldioxid med mellan 40 och 50 procent när exempelvis tjurkalvar föds upp till köttproduktion.