Skolmåltiden är en viktig resurs för barns och elevers lärande. I Nära Mats samarbeten med förskolor och skolor har det blivit tydligt att matfrågan är aktuell i många olika skolsammanhang. Självklart hör den hemma som innehåll i den planerade undervisningen i olika ämnen, men den finns också integrerad i andra sammanhang exempelvis vad som händer med äppelskrutten efter fruktstunden, eller vilken matsäck som behövs för friluftsdagen. Mest tydligt framträder frågor om kost och hälsa i samband med skolmåltiden. Det finns därför all anledning att lyfta skolmåltidsverksamheten som en pedagogisk resurs för barns och elevers lärande. Vi kommer i anslutning till detta ge exempel från några olika förskole- och skolverksamheter.

Text: Linnea Davinder, (praktikant våren 2022) Dietist och studerar Måltidsekologi vid Örebro universitet och Gunnar Jonsson, (handledare) pedagog vid LTU och Länsstyrelsen i Norrbotten

En bra skollunch är förutsättning för att orka vara fokuserad och kunna lära sig. Kostnadsfria skolluncher har sedan länge funnits i Sverige. Under fyrtiotalet infördes statliga bidrag till skolor som erbjöd gratis skolluncher men först 1997 blev det infört i Skollagen (kap 10) att så ska vara fallet. År 2011 kom dessutom tillägget att maten ska vara näringsriktig.

Vad är det för matkunskaper som skolan ska förmedla?

I skolans styrdokument (läroplaner och kursplaner) finns det många tydliga framskrivningar om vad barn och elever i ska få möjlighet att lära sig. Det är inte möjligt att i denna text redogöra för alla dessa kunskapsmål. I stora drag handlar det om att utveckla förståelse för betydelsen av kost, sömn, motion och sociala relationer för att må bra, såväl fysiskt som psykiskt. Detta finns specificerat i olika ämnens kursplaner och anpassat för olika skolstadier. För vidare läsning i denna fråga hänvisas till förskolans och grundskolans läroplaner, samt till Hitta ditt sätt – Kost hälsa och miljö i NO – undervisningen eller till Livsmedelsverkets och Skolverkets text: Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola (2013). I likhet med all annan skolverksamhet ska miljöperspektivet genomsyra all verksamhet. Detta gäller såväl undervisning som måltidsverksamhet. Därför ska den lunch som serveras planeras i hänsyn till ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.

Vad är då innebörden av hållbara måltider ur ett norrbottniskt matperspektiv?

I förordet till Nära Mat:

Norrbottens livsmedelsstrategi 2022 – 2030 kan vi läsa att:
Alla norrbottningar, boende från fjäll till kust, ska ha tillgång till och möjlighet att äta bra och hälsosam mat utan att det orsakar ökad miljöbelastning i närheten eller på andra platser i världen. Detta är i överensstämmelse med det övergripande målet i svensk miljöpolitik, det så kallade Generationsmålet, men också en del i arbetet med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Våra naturgivna förutsättningar för livsmedelsproduktion är goda och det är absolut nödvändigt att viktiga resurser, så som mark och vatten, nyttjas på ett hållbart sätt genom att bruka dem för vår livsmedelsproduktion. (s.4)

I den norrbottniska livsmedelsstrategin konstateras att Ekonomisk hållbarhet handlar bland annat om att vi ska ha ekonomisk stabila livsmedelsföretag och att vi ska verka för cirkulär ekonomi. För skolans del kan det vara ett incitament för att välja närproducerade råvaror. Beträffande Social hållbarhet lyfts attraktionskraft, stolthet, respekt och jämlikhet. I ett skolsammanhang kan det innebära att verka för att minska avståndet mellan konsument och producent. Barn och elever behöver veta hur mat produceras och ha en lokal anknytning och konkreta upplevelser av lokala livsmedelsproduktion. Miljömässig hållbarhet handlar om att matproduktionen (i hela värdekedjan) ska medföra låg miljöbelastning. Det handlar också om god djuromsorg. I ett skolsammanhang kan det handla om att förstå konsekvenser för miljö och djurvälfärd beroende om vi väljer närproducerade matråvaror eller om vi väljer importerade alternativ.

Norrbottens livsmedelsstrategi lyfter olika strategiska mål som vi ska sträva efter att uppnå. För att läsa om dessa i detalj hänvisas till Norrbottens livsmedelsstrategi. För att exemplifiera och tydliggöra hur skolans undervisning och dess måltidsorganisation kan samverka i linje med Norrbottens livsmedelsstrategi vill vi ge följande exempel:

• Skolan och förskolan kan verka för cirkulär ekonomi genom att
– Köpa in lokala livsmedel
– Ta vara på matsvinnet och se till att det återgår till systemet som gödsel, foder eller till energi

• Skolan och förskolan kan bidra till ökad kunskap genom att
–  Bedriva en integrerad verksamhet som möjliggör miljömoraliskt riktiga handlingar, där vad som undervisas om i klassrummen ligger i linje med hur resten av skolorganisationen agerar.
– Olika samarbeten främjas för att öka kunskap hos såväl måltidspersonal som lärare och elever

• Skolan och förskolan kan främja en attraktiv matmarknad genom att
– Öka stoltheten för det lokala. Lokala livsmedel används och marknadsförs aktivt
– Synliggöra lokala produktionsmöjligheter genom att genomföra studiebesök hos aktörer i olika delar av livsmedelskedjan

Det är viktigt att hela skolorganisationen arbetar mot samma mål. ”Barn gör som vuxna gör och inte som de säger” är ett tänkvärt talesätt. Det räcker inte med vad som sker i undervisningssituationen, hela skolorganisationen bör arbeta i samma riktning. Exempelvis om vi behandlar kretsloppsförståelse blir det konstigt om äppelskrutten slängs i de blandade soporna. Om vi istället gör det möjligt att realisera kretsloppstänkande i både klassrummet och skolmatsalen ökar autenticiteten i det vi gör. I praktiken skulle det kunna innebära att maten som äts är inköpt från lokala aktörer och att matsvinnet sedan komposteras och återförs till åkern. För att få detta att fungera på ett bättre sätt behövs en skolorganisation som möjliggör hållbara handlingar, då behöver alla, från rektor – kostchef – lärare – måltidspersonalen – lokalvårdare och vaktmästare vara inblandade. Detta fordrar samsyn, samarbete och kommunikation.

Nära Mat har besökt några aktörer som belyser olika perspektiv på måltiden. Förskolan i Arjeplog använder närheten till naturen som en viktig utgångspunkt i matfrågan. Lärarutbildaren Maria Edholm lyfter vikten av att få det praktiska kring måltiden att fungera och betydelsen av att samtala om mat. På förskolan BarnCompaniet i Boden genomsyras hela verksamheten av ett hållbarhetstänk och alla arbetar i samma riktning. Måltidspersonalen på naturbruksgymnasiet Grans i Piteå lyfter det personliga samtalet i matsalen som viktigt.

Klicka dig vidare nedan för att läsa de goda exemplen.