Pimpelfiske, älgjakt och bärplockning är några av de aktiviteter som barnen på förskolan i Arjeplog får vara med om. Förskolan är belägen vid foten av Öberget och har både skogen och sjön runt knuten. Det finns sju avdelningar varav en har en uttalat samisk inriktning. Nära Mat träffade förskolläraren Josefine Larsson och AnnChristine Lundström som arbetar på förskolan.

Text: Linnea Davinder, (praktikant våren 2022) Dietist och studerar Måltidsekologi vid Örebro universitet och Gunnar Jonsson, (handledare) pedagog vid LTU och Länsstyrelsen i Norrbotten

Mat och mathantverk är en viktig del av förskolans verksamhet. Tillsammans med barnen görs många aktiviteter som anknyter till ortens natur och mattraditioner. Eftersom Arjeplog geografiskt är beläget i skogslandet strax öster om fjällkedjan har jakt, fiske och samiska mattraditioner alltid haft stor betydelse för vilken mat som har ätits. Förskolan vill föra dessa kunskaper vidare och vill utveckla en känsla för stolthet för den mat som naturen runt Arjeplog kan ge.

Bild: Barnen utvecklar en känsla för närområdets resurser och barnens erfarenheter ses som en resurs.

Barnen utvecklar känsla för närområdets resurser. Under sensommar och höst gör de utflykter till skogen och plockar bär. Om inte alla bären ätits upp redan i skogen, tas de tillvara och blir till sylt eller blåbärskaka inne på avdelningen. De bakar ibland samiskt mjukbröd, gáhkku. Decilitermått får då ge vika för handens känsla och receptet utgår från vad som finns i skafferiet. Brödet äts tillsammans med renkött som de kan ha rökt själva i sin rökkåta ute på förskolegården. På den samiska nationaldagen får hela förskolan hjälpa till med att koka blodpalt. Förra våren tog Josefine med sig barnen från den samiska avdelningen till sjön där de pimplade röding. Efteråt kokade de fisken som de sedan åt tillsammans.

Barnens erfarenheter ses som en resurs. AnnChristine lyfter särskilt upp betydelsen av kunskapsutbyte mellan hem och förskola. Det kan handla om att delge varandra sina knep och ställa frågor som ”hur brukar din pappa/mamma göra med fisken?”. Detta förstärker upplevelsen av matlagningen som ett traditionsburet hantverk. Många barn har föräldrar som jagar och är därför vana vid både köttet och hanteringen runt omkring. Detta kan ibland visa sig i barnens lekar. – Det har hänt att barnen har hängt upp gosedjur i bakbenen för att möra köttet. Det är viktigt att barnen i sitt lekande kan utgå från sina egna erfarenheter hemifrån. Detta syns även i leksaksortimentet på den samiska avdelningen, där det bland annat finns en djurtransportbil, renar, vallhund och skoter, det vill säga, vad som behövs för att flytta renar till nya beten. Älgjakten uppmärksammas också genom att barnen får tillverka egna älgar i papper. Dessa sätts upp i skogsdungen på gården och med hjälp av ett täljt gevär kan barnen leka jakt.

Bild: Förskolelärarna Josefin Larsson och AnnChristine Lundström arbetar i Arjeplog och på en avdelning med uttalad samisk inriktning.

Mat som skogen inte ger kan man odla själv. Under flera år har barn och pedagoger odlat grönsaker och blommor i odlingslådor som finns ute på förskolegården. Bland annat har de odlat olika kålsorter och rotfrukter. Morötter har varit en särskild favorit bland barnen. På hösten anordnas en skördefest då de kokar soppa på grönsakerna. Kommande sommar ska odlingsverksamheten expandera. Med hjälp av expertis från hushållningssällskapet ska de göra fler odlingslådor samt bredda sitt sortiment av grönsaker. Pedagogerna poängterar att det är viktigt att visa för barnen att man inte alltid måste gå till affären för att handla grönt. Även om sommaren är kort i Arjeplog finns det goda möjligheter att odla egna grönsaker.