På Barncompaniet är tänket om maten och måltiden väl integrerad i verksamheten. Innovativa maträtter, bilder på råvaror i anslutning till serveringsfat och egen grönsaksodling är några exempel på hur de arbetar aktivt för att främja matglädje. Nära Mat åkte till Boden för att samtala med personalen om hur de arbetar med förskolemåltiden som en pedagogisk resurs.

Text: Linnea Davinder, (praktikant våren 2022) Dietist och studerar Måltidsekologi vid Örebro universitet och Gunnar Jonsson, (handledare) pedagog vid LTU och Länsstyrelsen i Norrbotten

På personal- och föräldrakooperativet Barncompaniet i Boden arbetar kockarna Åsa och Maria, samt pedagog och ledare Åsa. Kockarna har varit med från start och har under årens lopp själva utformat rutiner som fungerar för dem själva och för verksamheten. De har förutom tillagning av mat även ansvar för menyplanering och inköp av råvaror.

Det finns ett tydligt måltidsperspektiv som genomsyrar verksamheten. Måltiden ska vara en helhetsupplevelse. Rummet, serveringen och själva maten ska tillsammans möjliggöra matglädjen. Åsa formulerar det som att det är viktigt att tänka igenom alla moment och fråga sig vilket budskap som förs fram. Bland annat beskrivs att belysningen dimmas ner vid måltiden vilket sänker aktivitetsnivån i rummet. En annan aspekt är att maten som serveras ska tilltala ögat, exempelvis genom varierande färger på grönsaker. Det är också viktigt att barnen får känna sig kompetenta att servera sig själva. Detta beror självklart på ålder och motorisk utveckling.

Balans och helhet är ledord vid menyplanering. Det serveras vegetariskt en gång per vecka, fisk en gång per vecka och soppa varannan vecka. Resterande dagar är menyn varierande och planeras efter säsong. Utöver huvudmålet serveras fyra olika sallader med rotfrukter och baljväxter som grund, varje dag. Råvarorna köps till stor del in från lokala aktörer i Norrbotten. Ekologiska råvaror har prioritet över konventionellt framställda. I menyn inkluderas älg, vildsvin och höna och använder de nötkött köper de KRAV-märkt. För att ekonomiskt kompensera för det dyrare köttet kan exempelvis en god linssoppa med nybakat bröd serveras dagen därpå. Åsa berättar att eftersom de sällan serveras vad som kanske anses vara typisk barnmat (tänk korv och makaroner), får de ibland frågor om menyn; ”äter barnen verkligen det här?” Det har dock aldrig varit något problem. ”Är man van vid den här maten, då äter man ju” säger hon. Kockarna upplever generellt att maten är mycket uppskattad hos både barn och vuxna, många gånger efterfrågas recept.

Bild: Balans och helhet är ledord vid menyplaneringen.

Matsvinn förekommer i stort sett inte. Åsa och Maria berättar att de under hela processen, från inköp av råvaror till tillagning och servering arbetar för att tillvarata allt. Exempelvis om det blir bröd över så görs det om till krutonger som fryses in. På fredagar serveras veckans rester under namnet ”veckobuffé”. Det har blivit en uppskattad aktivitet bland barnen då de själva kan välja vad de vill äta. Om det ändå blir de någonting över så finns det hönor i närheten som får kalasa på matresterna. Det enda som hönorna inte bjuds på är kaffesump, banan- och apelsinskal.

Samtalet om maten under måltiderna är viktigt. För att bjuda in till samtal används bilder som stöd (se bild nedan). Det kan exempelvis vara en bild på ett vitkålshuvud som fästs vid en skål vitkålssallad eller en bild på en höna som fästs vid kyckling- och mozarellalådan. Bilderna väcker engagemang och frågor bland barnen. Vid ett tillfälle serverades en fläskköttsrätt försedd med en bild på en gris, barnen frågade då var knorr och huvudet på grisen var någonstans och de tyckte det var spännande att äta maten.

Bild: Vid samtal kring maten används bilder som stöd för att väcka engangemang och frågor bland barnen.

Barnen får också lära sig hur man producerar mat. På förskolegården finns odlingslådor där de under sommaren driver upp grönsaker och kryddor. Grönsakerna används både i köket och på avdelningarna. Det senaste tillskottet till odlingarna är ett växthus som förskolan byggt tillsammans med det intilliggande äldreboendet. Växthuset ska fungera som en mötesplats för barnen och de äldre. I höstas hade de en gemensam skördefest som uppskattades av alla parter. Barnen odlar många olika sorters rotfrukter och grönsaker, exempelvis rödbetor, morötter, gurka, tomat och zucchini. I fjol blev zucchini-skörden så stor att den räckte till två omgångar med zucchini-biffar till hela förskolan med personal.

Tänket kring maten och måltiden särskiljs inte från den resterande verksamhet. Varje måltidstillfälle ses som ett tillfälle för lärande. Lärande om mat behöver inte sluta i bordsskick och att det är nyttigt med grönsaker. Istället tas barnens frågor om hand, och fungerar som utgångspunkt för det fortsatta utforskandet. Ett exempel på det är då en jägare bjöds in till förskolan, efter att det hade uppstått en diskussion om huruvida det är rätt eller fel att skjuta älgar. För barnen blev det ett viktigt tillfälle att få höra olika perspektiv på jakt.

Ordet ’matglädje’ återkommer många gånger i samtalet. De beskriver positiva effekter av sitt sätt att integrera mat och måltidstänk i verksamheten. Erfarenheten är att även barn som när de börjat på förskolan varit lite kinkiga med mat, succesivt har breddat sin matrepertoar och blivit ”matmodiga”. För den som är nyfiken på menyn läggs den ut veckovis på instagram under namnet @bckoket.

Bild: Åsa och Maria arbetar som kockar på förskolan BarnCompaniet i Boden.