Skolträdgården stödjer undervisningen i NO, bild och slöjd

Odling är ett kulturarv. Det finns starkt närvarande i kulturen på landsbygden, men inte många människor odlar sin egen mat i någon högre grad. Det gäller också lärare. Det kan alltså vara svårt att komma igång med att odla tillsammans med eleverna om man själv inte vet hur. ”Du lär tillsammans med dem bara” säger kanske vi med erfarenhet. Jo, tack… steget kan ändå kännas långt!

Två pojkar i keps böjer sig över en odlingslåda

Det är inte svårt att odla, bevisligen klarar många barn av att göra det med ytterst lite hjälp. Däremot kan det vara svårt att förutse vad som kommer att hända när man odlar med en hel klass och att skapa plats för detta. Att inkludera odlingen i undervisningen i olika ämnen så att den inte tar plats, utan i stället blir ett motiverande och jämlikt alternativ till andra former av undervisning, kan också vara en utmaning.

Forskning kring utomhuspedagogik visar att den effektivaste pedagogiken med tanke på elevernas lärande och känsla av sammanhang är sådan att ute varvas med inne, och upplevelsebaserade element förankras och tas tillvara i vardagen inne i klassen. Detta illustreras av Myllyniemi & Kaasinens (2023) modell i den utmärkta boken Ulkona opettamisen käsikirja:

Myllyniemi och Kaasinen visar hur ute (ulkona) och inne (sisällä) växlar och samspelar med varandra under en längre undervisningssekvens.
Källa: Ulkona opettamisen käsikirja.


I vår bok Skörd! Nordlig utomhuspedagogik för framtidens mat utgår vi från denna princip. Vi ger förslag på upplägg som anknyter till hur undervisningen inne i klassen kan se ut i olika årskurser, med start från våren på årskurs ett. Undervisningen förankras i de nationella läroplansgrunderna i Finland och i de läromedel som var i bruk i skolorna under projekttiden.

Vi vet nämligen att många lärare lutar sig mot läromedlen i sin planering och ville visa skolträdgårdens stora potential för att förklara och variera en textbaserad och digital undervisning inne med praktiska element.

Alla odlingsår föreslår vi dokumenteras i en digital eller fysisk portfolio, en trädgårdsdagbok. Vi ser gärna att lärare låter sig inspireras av det som på engelska kallas ”Nature journaling”, där eleverna iakttar och dokumenterar naturen med ord och bild. Kreativt skrivande och konstnärligt uttryck tas in som naturliga delar av undervisningen också i NO (omgivningslära). Tillämpningar av stoffet i matematik ingår i alla årskurser.

En slöjdbänk där ett barn bygger en skylt till odlingslåda
Elever skapar skyltar av restmaterial i träslöjdsalen. Skyltarna fick också finsk text, då projektet integrerade slöjd, omgivningslära och modersmålsinriktad finska. Foto: Ida Wahtera/Solf lärcenter


Undervisningen för årskurs 1-2
fokuserar på artkunskap och begrepp, kännedom om grönsaker och sinnesövningar av olika slag.

Undervisningen för årskurs 2-3 utgår från teman om återvinning och återanvändning under våren, för att på hösten handla om växtens delar och livscykel.

Undervisningen för årskurs 3-4 är den vi baserat på hur undervisningen läggs upp i många skolor just nu gärna skulle se en extra satsning på. På våren i trean är ekosystemtjänster och biologisk mångfald i fokus. Sådderna bäddar dock för arbete med mat och matproduktion på djupet under hösten i årskurs 4, då många skolor fokuserar på jordbruk och fiske i undervisningen. Därför har vi planerat för en ”bondgård i miniatyr” där eleverna bland annat undersöker spannmål.

Undervisningen för årskurs 4-5 breddar förståelsen av biodiversitetsbegreppet. Här är växternas olika förökningssätt i fokus, och frösamling eller fröodling kan vara relevant för att förklara betydelsen och uppkomsten av mångfald och odlad mångfald. Eleverna undersöker fröer, men också skolträdgården som miljö för olika djur, bl.a. groddjur, kräldjur och insekter.

Undervisningen för årskurs 5-6 anknyter till för årskurserna centrala teman i hälsokunskap, men också hållbarhet och samhällsengagemang. Här sätts ett lite större ansvar på eleverna, och element av företagsamhet vävs in.

Bildkonsten och slöjden är ämnen med stor potential att stöda skolträdgården och idéer för slöjdprojekt avslutar den trädgårdspedagogiska delen.

En torkad blomma ligger på ett papper
En elev arbetar med växtkonst inspirerad av Kristina Kemenikova.
Foto: Maria Svens/Food Education for the Future


Titta närmare på våra årsplaner och lektionsförslag i lärarhandledningen. Du kan också skriva ut arbetsblad eller ladda ner PowerPoints för vidareredigering så att de passar din klass från materialbanken mappa.fi. Vill du helst ladda ner allt på en gång för att spara till senare är det mest praktiskt att vända sig till Skolresurs materialbank, som baserar sig på Google Drive.


Det skulle vara så roligt att se ifall någon idé kom i bruk eller vidareförädlades av dig och din klass! Hör gärna av dig i så fall, eller posta bilder från din undervisning med taggarna #foodeducationforthefuture och #skördnordligutomhuspedagogik i skolans sociala medier.

Medfinansieras av Europeiska unionen

Norrbottniska smakvägar – ny guide till länets lokala smaker

Nu lanseras Norrbottniska smakvägar – en efterfrågad guide som gör det enklare att upptäcka Norrbottens lokala matupplevelser. Guiden samlar producenter, gårdsbutiker, caféer, restauranger och andra besöksmål där man kan smaka, handla och uppleva norrbottnisk mat och matkultur från hela länet. Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat och Arctic Sweden Visitors Board ligger bakom guiden som

Läs mer »
Bild där kvinna håller i lärarhandledningen skörd, som syntes på den utomhuspedagogiska konferensen Ulos Ut Out 2026.

Ulos Ut Out – konferensen lockade lärare

Finlands största utomhuspedagogiska evenemang Ulos Ut Out arrangerades i Tammerfors i början av juni. Omkring 45 personer från 18 länder deltog, bland dem projektet Food Education for the Future.  Lärarhandledningen Skörd syntes på den utomhuspedagogiska konferensen Ulos Ut Out 2026. Det mångsidiga programmet innehöll bland annat ett forskarsymposium, ett utställningsområde,

Läs mer »
Grupp av människor på trappa framför rött hus.

Projektmöte i Österbotten

Precis i början av juni samlades deltagarna i projektet Food Education for the Future i Vasa för att presentera resultat och förbereda projektets slutskede.  De flesta av mötesdeltagarna samlade på storstugans trappa. Foto: Gunilla Sand, Stundars. Möten hölls på Åbo Akademi och Stundars i Solf, Korsholm för att bland annat

Läs mer »
En åker med spannmål

Kompetensutveckling som främjar ett rikt odlingslandskap

Syftet med projektet är att stimulera ökad odling av kulturspannmål i Norrbotten, och i förlängningen att skapa affärsmöjligheter och lönsamhet hos jordbruksföretag genom framgångsrik odling av en kvalitetssäkrad produkt. Målet med projektet är att genom kompetensutveckling av lantbruksföretag öka deltagarnas praktiska kompetens inom odling av kulturspannmål. Detta ska göras genom

Läs mer »

Från Åker till Bord

Projektet syftar till att genom samarbete mellan företag inom livsmedelsförädling och lantbruk främja nyttjande av bevarandevärda kulturspannmålssorter kopplat till mat- och livsmedelsframställning. Genom samarbeten, utbildning, erfarenhetsutbyte och nätverkande ska projektet bidra till att verksamma inom förädling av livsmedel lära sig använda och uppskatta dessa spannmålssorter, utveckla samverkan med odlare, produkter,

Läs mer »