Livsmedelsproduktion i Norrbotten år 2020

Livsmedelskedjans aktörer består främst av mikro-,  små och medelstora företag. I en rapport framtagen av Nära Mat redogörs statistik för länets livsmedelsproduktion. I Norrbottens län arbetar 3,4 procent av de förvärvsarbetande inom de gröna näringarna jämfört med riksgenomsnittet på 2,0. Antalet som i länet arbetar i värdekedjan från jord till bord är mellan 6 000 – 7 000 personer. 

Dessa 6 000 – 7 000 personer avser arbetstillfällen inom primärproduktion, förädling, handel, restaurang och café och matberedning inom storkök. Utöver dessa tillkommer företag och personal som jobbar med exempelvis service och underhåll av fastigheter och maskiner, återförsäljare av insatsvaror, logistik och transport, rådgivning, kompetensutveckling/utbildning, veterinärer och husdjurstekniker. Ytterligare statistik finns tillgänglig i bilaga 1, ”Livsmedelsproduktion i Norrbotten 2020 – arbetstillfällen, omsättning och försörjningsförmåga av mat” (Jonasson, 2020).

Primärproduktionen är diversifierad

Primärproduktionen av livsmedel i Norrbotten motsvarar ett produktionsvärde på 720 miljoner kronor, i oförädlat skick. Det reala produktionsvärdet för länet har ökat med 25 miljoner kronor sedan 2015. Värdeandelarna visar länets geografiska position ganska tydligt då hälften av livsmedelsråvaran kommer från vilda bär, ren, vilt och fisk. Bland de traditionella jordbruksprodukterna dominerar mjölk, nötkött och gris. Hela 70 procent av värdet kommer från mjölk och köttproduktion. Norrbotten har trots det en mer diversifierad primärproduktion jämfört med de övriga nordliga länen eftersom framför allt fisk, viltkött och rennäringen har en större betydelse för länet. I en uppföljning av Jordbruksverket (2021) kan konstateras att av de fysiska personer som sökt och beviljats stöd i Landsbygdsprogrammet 2014–2020 för hela landet, så har majoriteten varit män (73–79 procent). Primärproduktionen är den del i livsmedelskedjan Norrbotten tappat flest utövare och där produktionen minskat som mest.

Livsmedelsförädlingen är stark

Norrbotten utmärker sig genom att har en mångsidig och stark förädlings­industri. Enligt SCBs regionala näringslivsstatistik fanns 144 arbetsställen i livsmedelsindustrin i Norrbotten 2017. Detta är 3 procent av alla i Sverige. Länets livsmedelsindustrier sysselsatte nästan 1 000 personer och omsatte 2,7 miljarder kronor. Förädlingsvärdet låg på 673 miljoner. Utvecklingen har varit relativt god för livsmedelsindustrin i Norrbotten. Såväl produktionsvärdet som antalet anläggningar har ökat de senaste tillgängliga tio åren (mellan 2007 och 2017). Sysselsättningen minskade mellan 2011 och 2015 men har nu vänt uppåt igen. Efter 2015 pekar alla kurvor uppåt (Jonasson, 2020).

Kött och chark är störst inom förädling. Det finns 40 företag i Norr­botten. De omsätter en miljard kronor och sysselsätter nästan 400 personer. Mer än hälften av företagen är inriktade på ren och vilt men de största före­tagen är inriktade på förädlingen av kött från lantbruksdjur.

Bagerierna står också för en stor verksamhet. Polarbröd är giganten men det finns ytterligare 16 bagerier. Några är enpersonsföretag men det finns även bagerier med över 20 anställda. Mejerisektorn domineras av Norrmejerier men det finns även en handfull små gårdsmejerier.

Tillverkningen av drycker sticker ut genom att det finns ett stort antal företag med småskalig produktion. Tjugo av företagen är bryggerier med inriktning på öl och maltdrycker. Fyra är inriktade på whisky och annan starksprit. För när­varande är omfattningen begränsad i termer av omsättning och syssel­sättning men en tredjedel av företagen (8 st) är så nystartade att det ännu inte går att säga hur stor verksamheten kommer att bli.

Förädlingsindustrin av fisk är också viktig. Det finns 20 företag som handlar med och förädlar fisk. De omsätter 200 miljoner kronor och sysselsätter 90 personer i Norrbotten.

De vilda bären omsätter en hel del pengar i förädlingsledet men sysselsätter ganska få personer. Det är till stor del en grosshandel där bär köps in och säljs medan förädlingen sedan är ganska begränsad (Jonasson, 2020).

Försörjningsförmågan av mat är låg

Uppskattningsvis är det bara en fjärdedel av de livsmedel som konsumeras i länet som också har producerats i Norrbotten. Det finns därför både stora möjligheter och goda skäl till att satsa mer på lokal produktion av livsmedel i Norrbotten. Frågan om försörjningsförmåga är viktig då störningar i livsmedelsproduktion, internationell handel och transporter påverkar hela befolkningen. De visar sig att den norrbottniska förädlingsindustrin i många fall förbrukar betydligt större mängder råvara än vad som produceras i länet. Ändå är ofta volymen mindre än konsumtionen. Detta visar på en god möjlighet att öka volymen i primärledet (Jonasson, 2020).

Även för de råvaror som vi kan producera regionalt är produktionen och försörjningsnivån låg och samtliga jordbruksprodukter är alltså underrepresenterade i Norrbottens län. Mjölken ligger högst med 1,6 procent av produktionen tätt följt av gris och lamm som båda ligger på 1,4 procent av den svenska produktionen. Spannmål, oljeväxter, potatis, frukt och grönt, nötkött, kyckling och ägg har däremot låga andelar. För dessa produkter återfinns mindre än 1,2 procent av Sveriges produktion i Norrbotten. Det innebär att produk­tionen per person är mindre än hälften jäm­fört med Sverige som helhet. Totalt sett sker 0,9 procent av Sveriges jordbruks­produktion i Norrbotten och andelen är minskande. För fem år sedan, år 2014, låg andelen på 1,0 procent och för 15 år sedan var den 1,1 procent. I en figur i rapporten visar enbart animalier eftersom det är där det finns data för alla produktionsled. Handel och förflyttning av råvara över länsgränsen gör att data och statistik inte är så lätt att få tag på. En stor andel av renköttet säljs utanför länet. 

Ett annat sätt att beskriva utvecklingen i Norrbotten är att titta på åkermarken och dess användning. Det framgår då att odlingen ökade kraftigt under slutet av 1800-talet och under första halvan av 1900-talet. Toppen nåddes 1951 med 86 000 hektar åker. Därefter har arealen minskat till dagens 32 000 hektar. Hela 900 hektar åker har försvunnit sedan 2015. Det är nästan 1 procent av arealen per år vilket är betydligt högre än i Sverige som helhet. Idag ligger tre fjärdedelar av åkern i vall, knappt en tiondel har spannmål och den återstående delen domineras av träda. Fram till mitten av 1900-talet odlades mycket potatis men sedan dess har odlingen minskat i snabb takt. En stor del av den areal som ligger som vall används idag relativt extensivt (Jonasson, 2020). År 2008 va Norrbottens län är det län som tappat mest areal jordbruksmark, hela 31 procent, sedan år 1981 (Jordbruksverket, 2008). Mellan åren 1990–2015 hade hela 23 procent av länets jordbruksareal tagits ur bruk, vilket motsvarar ca 10 000 ha (Öberg, 2017).

Referenser:

Jonsson L. (2020). Livsmedelsproduktion i Norrbottens län
2020 – arbetstillfällen, omsättning och försörjningsförmåga av mat. Ansvarig
utgivare: Nära Mat Norrbottens livsmedelsstrategi, Länsstyrelsen i Norrbotten

Jordbruksverket (2021). Stöd till de samiska näringarna. En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 med samiska näringar som inriktning. Författare: Hugo Jansohn

Jordbruksverket (2008). Ängs och betesmarker – en genomgång
av tillgång på statistik. Rapport 2008:30

Öberg E. (2017). Nära Mat – klimatavtryck från norrbottnisk
livsmedelsproduktion. Ansvarig utgivare: Nära Mat Norrbottens
livsmedelsstrategi, Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapport 2017:8

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.