Tänker du också att det skulle vara roligt att ha en skolträdgård, men är bekymrad över att den ska bli förstörd, att ingen ska ta hand om den under sommaren eller att det ska visa sig vara bortkastat arbete och resurser på längre sikt ifall du själv inte orkar? Det är du inte ensam om.
När vi nu möter lärare runt om i Norden för att berätta om vårt arbete och våra publikationer kretsar samtalen ofta runt dessa frågor.
–”Wow.” ”Jag skulle också vilja.” ”Men…”
Här svarar vi på några vanliga frågor, baserat på vad vi lärt oss under projektet Food Education for the Future och då specifikt i processen med att bygga upp skolträdgårdar i Korsholm, Finland.
Oftast noll timmar. Våra skolträdgårdar är skapade i nära samarbete med lokalsamhället. Bevattningen görs av frivilliga, t.ex. föräldrar och föreningar kring skolträdgårdarna. Våra projektpedagoger har förvisso tittat till trädgårdarna vid något tillfälle för att se över rensning och någon tilläggsplantering, men arbetetstimmarna utanflr läsåret är inte många.
Någon lärare har berättat att hen besökt trädgården av nyfikenhet en gång under sommaren, men de flesta bor och vistas inte i närheten. Bevattnings- och rensningsbehovet hålls lågt genom täckodling och upphöjda bäddar eller pallkragar, byggda enligt lasagnebäddsprincip.
Tills vidare har vi inte haft några problem alls med det. I en av skolträdgårdarna var åtgången på morötter lite väl hög under sommaren, vilket begränsade höstens skörd. Det kan kanske till och med ses som ett positivt problem.
Att notera är att inga av skolträdgårdarna står direkt på skolgården. De finns nära skolan, på en åker bredvid en kyrka, på ungdomsföreningens gård och på en ödegård intill skolan. Avståndet kan ställa lite mer krav på undervisningen, men kan å andra sidan leda till starkare synergier med stadsdelen eller byn.
Det att eleverna själva byggt den faktiska miljön hoppas vi ska bidra till att skolträdgårdarna respekteras som miljöer också på längre sikt.
Skolträdgårdarna i Korsholm har gått loss på 1000-2000 euro. Vi har valt att investera i markduk i två av trädgårdarna (i de andra två användes kartong, vilket var gratis), flis och en del matjord. Bärbuskar och träd har också bidragit till kostnaderna, liksom markarbetet. Grävmaskinsentreprenörer kan kosta. En kubiktank för vatten är en prisvärd investering. Det konkreta anläggningsarbetet har gjorts med skottkärror och spadar tillsammans med eleverna.
Dock är det inte nödvändigt att göra en så stor satsning som vi gjort. Alla har inte Interreg Aurora i ryggen, det är förståeligt. Men vi har också sett föräldraföreningar bygga en fullt fungerande skolträdgård för knappt 200 euro. Stallgödsel, pallkragar, målarfärg och stockar kom då som donationer. Trädgårdens permanenta strukturer anlades på hösten, vilket gjorde att vi träd och buskar var på rea och jordgubbs- och perennplantor donerades från handelsträdgårdarna. Föräldrar med odlingsrelaterade yrken och maskiner valde att bidra med värdefulla arbetstimmar.
Communityt är nyckeln. De föräldrar som själva odlar eller kör grävmaskin brukar ofta sätta värde på att deras barn erbjuds möjlighet att arbeta praktiskt under skoldagen.
I vår bok Skörd! Nordlig utomhuspedagogik för framtidens mat hittar du bra checklistor för planering och anläggning att starta processen från. Engagera gärna vårdnadshavarna i ett tidigt skede och öppna upp din idé för samhället kring skolan med deras hjälp.
Webinarium den 2 juni LTU Business (Livsmedelsarenan och Livsmedelslyftet), Luleå Tekniska Universitet (NorrlandsNavet, Farm2Future) och Lumire arrangerar ett webbinarium om lokala och prisvärda gödselmedel och hur du kan stärka din jord. Webinariet riktar sig till verksamheter inom gröna näringar, odling eller lokal livsmedelsproduktion i Norrbotten. Det är en 45 minuters
Livsmedelslyftet ska ge företagarna i Norrbotten nya vingar Intervju med Milad ”Mille” Fahimi, projektledare på Länsstyrelsen Norrbotten, om satsningen som ska stärka livsmedelsföretag i länet. Med Livsmedelslyftet vill Milad ge företag inom lantbruk, trädgård, livsmedelsförädling och besöksnäring skräddarsydd stöttning för att växa. Vi frågade honom om projektet – och varför
Så lyckas du med livsmedelssäkerhet — i praktiken Är du livsmedelsföretagare i Norrbotten och vill lära dig mer om livsmedelssäkerhet? Livsmedelsarenan bjuder in till en kostnadsfri digital föreläsning med Per Nilsson från Profox. Per hjälper företag att navigera i ett komplext regelverk genom att skapa enkla, faktabaserade och kostnadseffektiva lösningar
Norrbotten tar nästa steg för att öka den lokala livsmedelsproduktionen och stärka samhällets motståndskraft. En ny handlingsplan för 2026–2030 ska ge mer norrbottnisk mat på tallrikarna och bygga ett livsmedelssystem som står starkt även i kris. Trots goda förutsättningar importerar regionen i dag en stor del av maten som skulle
Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat vill stärka regionens matkultur och gastronomi, öka värdet på lokala råvaror och skapa nya möjligheter för företag inom livsmedelsnäringen. Nu presenteras Polarterroir – en bok om norrbottniska smaker, som samlar berättelsen om hur landskap, klimat, traditioner och människor formar den unika maten från Norrbotten. – Det
Nu lanseras Livsmedelsarenan – en treårig satsning som ska ge Norrbottens livsmedelsföretag fler verktyg att växa hållbart och stärka sin konkurrenskraft. Initiativet är en viktig del i genomförandet av den regionala livsmedelsstrategin Nära Mat. I Norrbotten finns stor potential för ökad livsmedelsförädling. Genom Livsmedelsarenan får företag stöd att ta nästa