Tänker du också att det skulle vara roligt att ha en skolträdgård, men är bekymrad över att den ska bli förstörd, att ingen ska ta hand om den under sommaren eller att det ska visa sig vara bortkastat arbete och resurser på längre sikt ifall du själv inte orkar? Det är du inte ensam om.
När vi nu möter lärare runt om i Norden för att berätta om vårt arbete och våra publikationer kretsar samtalen ofta runt dessa frågor.
–”Wow.” ”Jag skulle också vilja.” ”Men…”
Här svarar vi på några vanliga frågor, baserat på vad vi lärt oss under projektet Food Education for the Future och då specifikt i processen med att bygga upp skolträdgårdar i Korsholm, Finland.
Oftast noll timmar. Våra skolträdgårdar är skapade i nära samarbete med lokalsamhället. Bevattningen görs av frivilliga, t.ex. föräldrar och föreningar kring skolträdgårdarna. Våra projektpedagoger har förvisso tittat till trädgårdarna vid något tillfälle för att se över rensning och någon tilläggsplantering, men arbetetstimmarna utanflr läsåret är inte många.
Någon lärare har berättat att hen besökt trädgården av nyfikenhet en gång under sommaren, men de flesta bor och vistas inte i närheten. Bevattnings- och rensningsbehovet hålls lågt genom täckodling och upphöjda bäddar eller pallkragar, byggda enligt lasagnebäddsprincip.
Tills vidare har vi inte haft några problem alls med det. I en av skolträdgårdarna var åtgången på morötter lite väl hög under sommaren, vilket begränsade höstens skörd. Det kan kanske till och med ses som ett positivt problem.
Att notera är att inga av skolträdgårdarna står direkt på skolgården. De finns nära skolan, på en åker bredvid en kyrka, på ungdomsföreningens gård och på en ödegård intill skolan. Avståndet kan ställa lite mer krav på undervisningen, men kan å andra sidan leda till starkare synergier med stadsdelen eller byn.
Det att eleverna själva byggt den faktiska miljön hoppas vi ska bidra till att skolträdgårdarna respekteras som miljöer också på längre sikt.
Skolträdgårdarna i Korsholm har gått loss på 1000-2000 euro. Vi har valt att investera i markduk i två av trädgårdarna (i de andra två användes kartong, vilket var gratis), flis och en del matjord. Bärbuskar och träd har också bidragit till kostnaderna, liksom markarbetet. Grävmaskinsentreprenörer kan kosta. En kubiktank för vatten är en prisvärd investering. Det konkreta anläggningsarbetet har gjorts med skottkärror och spadar tillsammans med eleverna.
Dock är det inte nödvändigt att göra en så stor satsning som vi gjort. Alla har inte Interreg Aurora i ryggen, det är förståeligt. Men vi har också sett föräldraföreningar bygga en fullt fungerande skolträdgård för knappt 200 euro. Stallgödsel, pallkragar, målarfärg och stockar kom då som donationer. Trädgårdens permanenta strukturer anlades på hösten, vilket gjorde att vi träd och buskar var på rea och jordgubbs- och perennplantor donerades från handelsträdgårdarna. Föräldrar med odlingsrelaterade yrken och maskiner valde att bidra med värdefulla arbetstimmar.
Communityt är nyckeln. De föräldrar som själva odlar eller kör grävmaskin brukar ofta sätta värde på att deras barn erbjuds möjlighet att arbeta praktiskt under skoldagen.
I vår bok Skörd! Nordlig utomhuspedagogik för framtidens mat hittar du bra checklistor för planering och anläggning att starta processen från. Engagera gärna vårdnadshavarna i ett tidigt skede och öppna upp din idé för samhället kring skolan med deras hjälp.
Kattilakoski är en av verksamheterna som medverkar i guiden Norrbottniska smakvägar. Nära Mat och Heart of Lapland besökte restaurangen i Tornedalen, där Henrik Berg och Taz Huggins har förverkligat sin gemensamma matfilosofi i en unik byggnad på gränsen till Finland. Här bygger de hela sin meny på lokala råvaror och
Nu lanseras Norrbottniska smakvägar – en efterfrågad guide som gör det enklare att upptäcka Norrbottens lokala matupplevelser. Guiden samlar producenter, gårdsbutiker, caféer, restauranger och andra besöksmål där man kan smaka, handla och uppleva norrbottnisk mat och matkultur från hela länet. Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat och Arctic Sweden Visitors Board ligger bakom guiden som
Finlands största utomhuspedagogiska evenemang Ulos Ut Out arrangerades i Tammerfors i början av juni. Omkring 45 personer från 18 länder deltog, bland dem projektet Food Education for the Future. Lärarhandledningen Skörd syntes på den utomhuspedagogiska konferensen Ulos Ut Out 2026. Det mångsidiga programmet innehöll bland annat ett forskarsymposium, ett utställningsområde,
Precis i början av juni samlades deltagarna i projektet Food Education for the Future i Vasa för att presentera resultat och förbereda projektets slutskede. De flesta av mötesdeltagarna samlade på storstugans trappa. Foto: Gunilla Sand, Stundars. Möten hölls på Åbo Akademi och Stundars i Solf, Korsholm för att bland annat
Syftet med projektet är att stimulera ökad odling av kulturspannmål i Norrbotten, och i förlängningen att skapa affärsmöjligheter och lönsamhet hos jordbruksföretag genom framgångsrik odling av en kvalitetssäkrad produkt. Målet med projektet är att genom kompetensutveckling av lantbruksföretag öka deltagarnas praktiska kompetens inom odling av kulturspannmål. Detta ska göras genom
Projektet syftar till att genom samarbete mellan företag inom livsmedelsförädling och lantbruk främja nyttjande av bevarandevärda kulturspannmålssorter kopplat till mat- och livsmedelsframställning. Genom samarbeten, utbildning, erfarenhetsutbyte och nätverkande ska projektet bidra till att verksamma inom förädling av livsmedel lära sig använda och uppskatta dessa spannmålssorter, utveckla samverkan med odlare, produkter,