Norrbottnisk mat från jordbruk och trädgårdsodling

Mjölken är den viktigaste jordbruksprodukten i Norrbotten. Men djurhållningen är en stark motor där gris, lamm, äggproduktion och nötköttsproduktion finns. Trädgårdsodlingen består både av bär- och grönsaksodling i fält och i växthus.

Mjölk- och nötköttsproduktionen

Produktionsvärdet för mjölkproduktionen ligger på 170 miljoner. År 2019 fanns det 66 mjölkbesättningar i Norrbotten men antalet minskar snabbt. År 2014 fanns 95 mjölkbesättningar i Norrbotten. Antalet mjölkkor minskar också men inte lika snabbt. År 2019 fanns det 5 000 mjölkkor i Norrbotten vilket kan jämföras med 6 170 stycken fem år tidigare. Det är en minskning med 4 procent per år. Även om trenden varit stabilt nedåtgående i många år så behöver det inte heller bli så. Trenden kan brytas och volymen kan öka, men antalet gårdar är av stor vikt för att kunna erbjuda service runt dessa företag på ett hållbart sätt. En av drivkraf­ter­na bakom storleksutvecklingen, färre men större gårdar, är att yngre familjer vill ha en dräglig arbets­situation. Unga vill ha en arbetsplats med arbetskamrater och möjlighet till ledighet och mer normala arbetstider (Jonasson, 2020). Ulla Bergström, ordförande vid Norrmejerier, konstaterar (2020) att gårdarna har mellan 6-350 mjölkkor inom leverantörsområdet som sträcker sig från Jämtland till Tornedalen. Av 200 miljoner kilo mjölk förädlar 37 procent till mjölk, fil och färskvaror medan ost står för 51 procent av förädlingen, vilket är en ökning i andel. Logistik och transport är viktig förutsättning för mejeriet som har stora avstånd att hantera och samverkan sker kring transporter av mat med flertalet andra företag.

Norrbotten har förhållandevis få företag som är inriktade på primärproduktion av nötkött. De flesta som producerar nötkött har mjölkproduktionen som huvudinkomst. Antalet företag med produktion av nötkött har minskat i antal men minskningen har dock planat ut de senaste åren. År 2019 fanns det lika många företag som 2016. En parameter som påverkar utvecklingen är utformningen av jordbrukarstöden, därmed ökar ovissheten om förutsättningarna framöver. Idag är förädlingsindustrin och möjligheten till slakt en viktig motor i utvecklingen.

Lamm, gris och äggproduktion

Produktionen av lammkött är relativt liten i Norrbotten. År 2019 fanns det 118 besättningar med totalt 3 900 tackor. Flertalet av besättningarna var små med bara ett fåtal tackor men det fanns också ett tjugotal lite större med fler än 50 tackor. År 2014 fanns det 91 besättningar med totalt 2 900 tackor. Den tidigare nedåtgående trenden verkar därmed vara bruten. Lammproduktionen har många likheter med nötköttet om än i mindre skala. Den slaktade volymen är långt under den lokala efterfrågan och marknaden för lammkött. De norrbottniska lammen har därmed en utvecklingspotential. Dock är endast ett slakteri i länet godkänt för slakt av lamm och flera primärproducenter väljer att slakta sina djur i Burträsk för att lösa utmaningar med logistik.

Grisproduktionen är begränsad men snabbt växande i Norrbotten. Fram till 2015 fanns det 6 besättningar med sammanlagt 1 000 suggor. Nu har antalet ökat till 1 500 suggor fördelade på 11 gårdar. Antalet slaktgrisar har också ökat från 9 000 till 13 000 och ökningen har kommit till genom nyinvesteringar.

Ägg är en bransch som har förutsättningar att utvecklas i Norrbotten. Det finns idag 2 företag av större storlek och båda har ett varsitt EU-godkänt packeri. Äggen räcker dock bara till en sjundedel av den lokala efterfrågan.

Spannmål och potatisodling

Odlingen av spannmål har minskat kraftigt de senaste åren. Fram till 2014 odlades det närmare 5 000 hektar spannmål i Norrbotten. Nu är odlingen nere på 3 000 hektar. Detta motsvarar knappt 10 procent av åkermarken. Odlingen är unik då det ingen annanstans i världen odlas så mycket tröskspannmål så långt norr ut. Huvuddelen går till djurfoder men odlingen täcker inte ens halva behovet av foderspannmål. Norrbotten har en stor bageriindustri. Inte heller här täcks behovet av brödsäd med lokal eller norrländsk odling, trots att efterfrågan finns. För att möta efterfrågan på brödsäd krävs dock insatser för att spetsa kunskaperna i odlingen, utveckla logistiken i kedjan och utveckla geografiskt anpassade spannmålssorter.

Odlingen av potatis, bär och grönsaker är viktig i Norrbotten. I primärledet handlar det om ett värde på närmare 60 miljoner vilket motsvarar 8 procent av det totala värdet. Potatis är en stor gröda i Norrbotten och som livsmedel en viktig kolhydratkälla. Odlingen har dock minskat. På 70-talet odlades 25 000 ton potatis årligen (Öberg, 2017), år 2014 odlades 477 hektar som gav en skörd på 8 700 ton potatis (Jonasson, 2020) och år 2019 var odlingen nere på 368 hektar som gav en skörd på 6 600 ton potatis (Jonasson, 2020).

Odling av bär och grönsaker

Frilandsodlingen av bär och köksväxter har normalt ett försäljningsvärde på 10 miljoner i odlarledet. Värdet kan dock svänga kraftigt år från år beroende på årsmånen. Det finns 31 företag med frilandsodling av grönsaker och bär och arealen består i första hand av av svarta vinbär, jordgubbar och morötter (Jonasson, 2020). Odlingen av svarta vinbär är dock ofta inte möjlig att skörda på grund av vinbärsmalar som gör stor skada på grödan och inga alternativ för växtskyddsmedel finns tillgängliga i dagsläget (Öberg, 2021).

Växthusodlingen i länet går bättre. Räknat i pengar står växthusen i Norrbotten för ett försäljningsvärde på 25 miljoner. Halva försäljningsvärdet kommer från ätbara växter och den andra halvan från prydnadsväxter. Nio företag har odling av ätbara växter medan sju är inriktade på prydnadsväxter. Bland de ätbara växterna dominerar tomat och gurka, men även växthussallat och kryddor odlas. Det finns en stor potential till utveckling för trädgårdsodlingen (Jonasson, 2020). Växthusodlingen av ätbara grödor har minskat från 3,24 ha år 1999 till 1,7 ha år 2021 (Öberg, 2021).

Referenser:

Jonsson L. (2020). Livsmedelsproduktion i Norrbottens län 2020 – arbetstillfällen, omsättning och försörjningsförmåga av mat. Ansvarig utgivare: Nära Mat Norrbottens livsmedelsstrategi, Länsstyrelsen i Norrbotten

Öberg E. (2017). Nära Mat – klimatavtryck från norrbottnisk livsmedelsproduktion. Ansvarig utgivare: Nära Mat Norrbottens livsmedelsstrategi, Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapport 2017:8

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.