Naturgeografi, klimatförändringar och klimatanpassning

Norrbottens län är stort, hela 25 procent av Sveriges yta, och sträcker sig hela vägen från östkustens bräckta vatten via bördiga älvdalar, djupa skogar och upp över mjuka vidsträckta fjälltoppar längs landsgränsen i väst. Norra polcirkeln, som korsar landskapet, synliggör det nordliga läget vilket nationellt och globalt sett också ger särskilda naturgeografiska förutsättningar för att producera mat. Dessa förutsättningar är av stor betydelse för vad som kan produceras och hur, men påverkar också länets livsmedelsproducenter och dess möjligheter till konkurrenskraft eftersom handel av livsmedel sker över hela jordens yta.

I rapporten ”Vårt hävdade Norrbotten”, utgiven av Länsstyrelsen i Norrbotten (1993) lyfter man fram tre huvudregioner i länet sett till naturförutsättningar för jordbruk; kustlandet, skogslandet och fjällregionen. Dessutom lyfts sju stycken underregioner där det finns betydande skillnader i odlingsförutsättningar. Den långa vintern är en viktig faktor för hur jordbruk kan bedrivas, men också de ljusa somrarna som trots den korta vegetationsperioden kan ge samma ljusinstrålning som längre söderut. Vattentillgången är god i länet, vilket är en tillgång ur ett globalt perspektiv.

Klimatförändringar och klimatanpassning i produktionen

Klimatförändringar har enligt SMHI medfört en genomsnittlig temperaturökning på en grad Celsius i Norrbottens kustland sedan 1960 talet (SMHI, 2021). Ett resultat av klimatförändringen är ökad risk för extrema väderförhållanden (SLU, 2019). Väderdata från SMHI visar på något längre och varmare höstar i norra Sverige, men också större variation i väderlek mellan åren under vårbruk och skördesäsong. Stora vattenmängder vid snösmältning, skyfall under skördesäsongen och intensiva snöfall med risk för takras på ladugårdar är utmaningar som primärproducenter måste kunna hantera i arbetet med åtgärder för klimatanpassning. Även perioder av torka under vissa odlingssäsonger kan drabba tillväxten hos grödorna. Renbeten påverkas också vintertid vilket kan vara utmaningar för samer som utfodrar sina renar i större utsträckning än tidigare. 

Att livsmedelsproducenter kan anpassa sina verksamheter till ändrade väderförhållanden blir framöver en överlevnadsfråga för samhället. I FN:s klimatkonvention och i det svenska miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan fastslås betydelsen av livsmedelsförsörjning i kombination med klimatförändring. Skrivningen ”Livsmedelsproduktionen måste säkerställas” återfinns i båda. Klimatförändringar kan också innebära möjligheter för producenter på norra halvklotet. Längre växtsäsong kan ge utrymme för högre skördar och odling av grödor som annars odlas i andra klimatzoner. Det kan bidra till ökad försörjningsförmåga av fler råvaror i närområdet. Klimatanpassning kräver dock både kunskap och investeringar i primärproduktionen (SLU, 2019).

I Agenda 2030 formuleras målen för jordbrukets klimatanpassning såhär: ”Senast 2030 uppnå till hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som succesivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.” (SLU, 2019)

Klimatförändringarna kommer drabba södra halvklotet hårdast enligt många klimatmodeller som forskare jobbat med. Norra halvklotet anses därmed ha bättre förutsättningar för odling och produktion av mat framöver, vilket man kan se på bilden nedan nedan (Cline W, 2007). Enligt Cline (2007) kan produktiviteten, dvs skördarna öka i skandinavien och norra Sverige till följd av ett varmare klimat. Norden anses har goda förutsättningar för matproduktion i framtiden vilket innebär att vi bör ta ett stort ansvar för produktionen av mat.

 

 

Klimatförändringar ställer krav på klimatanpassning i samhället

Ett förändrat klimat innebär nya förutsättningar för brukande av mark och vatten (SLU, 2019). På gårdsnivå måste lantbrukaren kunna hantera både blöta och torra förhållanden. Att ha en infrastruktur för vatten som är anpassad både för behovet idag och i framtiden innebär både planering och investeringar. Det innebär också krav på rätt kunskap, regelverk, samverkan kring vatten och att olika intressen kan vägas mot varandra. Klimatanpassningsarbete kräver tvärsektoriella insatser både kommunalt och regionalt där offentliga aktörer är viktiga i arbetet. Klimatförändringar, befolkningsökningen och det allmänna världsläget har inneburit att intresset för den egna livsmedelsproduktionen ökat i Sverige. Arbetet bör utgå ifrån hur vi utvecklar ett jordbruk som bidrar till en livsmedelsförsörjning som är miljömässigt-, ekonomiskt och socialt hållbart. Trots det är många lantbrukare enligt SLU (2019) mer oroliga för politiska beslut än för klimatförändringen. För att öka framtidstro och investeringsviljan hos primärproducenterna krävs en långsiktig jordbruks- och näringspolitik som genererar ökad lönsamhet i företagen. Primärproducentens möjlighet och vilja till investeringar i tex dränerings- och dikningssystemsystem, anpassade byggnader, utfodringssystem och maskiner är en förutsättning för klimatanpassning och utveckling av verksamheten.

Myndigheter har som uppgift att möjliggöra att politiska förslag blir verklighet, exempelvis tillgång till kunskap och kompetens, utveckla ändamålsenliga lagar och andra styrmedel som balanserar hänsyn till miljö och andra samhällsintressen. Regler och avtal som påverkar förhållandet mellan arrendator och markägare är dessutom viktiga eftersom ca 40 procent av odlingsarealen i Sverige arrenderas (SLU, 2019). Investeringsstöd för täckdikning finns att erhålla genom Landsbygdsprogrammet. Fler sådana insatser kan vara nödvändiga framöver. Tillgång till gamla dikningskartor från Länsstyrelsens arkiv kan vara en enkel och konkret åtgärds som hjälper upp åtgärder för att markavvattna jordbruksmarker. Ökat samarbete inom och mellan myndigheter på kommunal, regional och nationell nivå är nödvändigt. Länsstyrelsen hanterar balansen mellan olika intressen som kan röra vattenverksamheten i landskapet där intensionen bör vara att ge lantbrukaren bästa möjliga stöd. Oftast handlar frågeställningarna om att kunna hantera förmycket vatten, mer sällan om torka även om det också kan orsaka stora produktionsförluster enskilda år.

SLU lyfter i rapporten Jordbrukets klimatanpassning (2019) några konkreta frågeställningar som kan vara av betydelse i arbetet med klimatanpassning kopplat till mark och vattenanvändningen:

  • Hur skall odlingssystem och dränering utformas för att klara framtida utmaningar med ökad nederbörd och längre torrperioder?
  • Hur kan vattnet från ökad avrinning vintertid lagras och nyttjas för bevattning under torrperioder? Hur bör dränering, vattenmagasin och bevattningsanläggningar utformas för att hantera detta? Hur kan samhället stödja ett bättre vattenutnyttjande genom exempelvis lagstiftning och ekonomiska styrmedel?
  • När behöver bevattning sättas in för att ge bästa ekonomiska utbyte och god hushållning med vatten?
  • Hur påverkas markstrukturen och markens genomsläpplighet av klimatförändringen med mindre tjäle, ökad nederbörd och kraftigare skyfall?

 

Kommunala verksamheter, översikts- och detaljplanering måste anpassas så inte brukandet av jordbruksmarken och produktionen av mat begränsas.

Referenser:

Cline W. (2007) Global warming and agriculture. Bild rubrik: Projected impact om climate change on agricultural yields. 

SLU (2019). Jordbrukets klimatanpassning. Författare: Ingrid Rydberg, Ann Ahlbin, Helena Aronsson, Gunilla Berg, Christian Hidén, Tomas Johansson, Magnus Stark, Hulda Wirsén och Lotta Rydhmer. Future Food Reports 9. ISBN: 978-91-576-9686-1

SMHI (2021). Sveriges klimat har blivit varmare och blötare. Sveriges klimat har blivit varmare och blötare | SMHI (2021-12-02)

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.