Att mat är värderingar och robotar kan övervaka och hantera framtidens odlingar var några av ämnena som diskuterades på Nära Mats seminarium. Med målet att få mer norrbottnisk mat på våra tallrikar möttes länets livsmedelsbransch digitalt med både lokala och nationella inspel framåt och bakåt i tiden. Ur detta gjordes ett gemensamt avstamp med sikte på framtid, åtgärder och stolthet.

Text: Anna Bergström, Nordskribenten

Livsmedelsproducenter från skog och fjäll, lantbruk och hav samlade krafterna den 10 november. Det var det första seminariet av fyra planerade inom ramarna för revideringen av Nära Mat, Norrbottens livsmedelsstrategi. Under dagen lyftes både utmaningar och möjligheter från olika infallsvinklar under ledning av moderatorn Malin Winberg. Ledande företag från branschens olika delar varvades med filmer från lokala producenter och nationellt perspektiv.

– Nu ska vi kraftsamla och se var vi står och var vi vill vara. Det här krävs att vi gör tillsammans, konstaterade Hulda Wirsén, samordnare Nära Mat Länsstyrelsen.

Regionala företag

Ulla Bergström, ordförande Norrmejerier, berättade att norrbottningarna dricker allt mindre mjölk men äter betydligt mer ost. Hon pekade på utmaningarna med minskat antal mjölkleverantörer och långa avstånd. Men också hur Norrmejerier har hittat transportlösningar och önskar att fler hållbarhetsvärden än CO2-halten ska få plats i debatten, som exempelvis vikten av öppna landskap där vi vill leva och bo.

Roland Sandgren, VD Arvidsjaurs renslakteri, gav sin bild av att vara livsmedelsproducent i en skogs- och biltestdominerad del av länet. Han lyfte bland annat möjligheten att gå samman med flera för att kunna leverera större volymer. Han lyfte även renens koppling till den samiska kulturen.

Teija Aho, VD Guldhaven Pelagiska, presenterade bland annat deras nya fiskburgare gjord på braxen och id. Hon ser en vilja hos konsumenterna att lägga mer pengar på mat nu när många inte reser i samma utsträckning som tidigare. Hon ser också positiva attityder till närproducerat och miljövänligt. Den stora akuta omställningen som matproducenter ställts inför i år, då många restauranger får mindre besök och kunderna vill köpa mer mat i butik, tar dock tid. Investering i förpackning och förpackningslinjer, betalningstider och transporter är bara några exempel på utmaningar.

Magnus Nilsson, VD Nyhléns Hugosons, har i tider av mer hemlagat fått ett bra uppsving i försäljningen. Han riktade blicken mot bland annat framtida konsumtionsmönster med mer ursprunglig mat men kanske som ökande andel färdiglagade rätter. Deras företag har lyft fyra av de 17 globala hållbarhetsmålen som de jobbar aktivt med och verkligen känner att de kan påverka.

Ulla Bergström, Ordf Norrmejerier 

Roland Sandgren, VD Arvidsjaurs renslakt

Teija Aho, VD Guldhaven pelagiska 

Magnus Nilsson, VD Nyhlén Hugosson

Framtid med avstamp i vår historia

Sweden Food Arenas verksamhetsledare Marie Gidlund målade en framtidsvision där livsmedelssektorn blir 2020-talets nya innovativa supernäring, med mer sjömat och alternativa proteiner. Kopplingen mellan kropp, kost, träning och hälsa gör mat till den nya medicinen. Nya betalningslösningar, robottjänster, växtövervakning av drönare, satellit, sensorer och mekanisk ogräsplockning var andra framtidsmöjligheter som hon ser kan ta livsmedelsbranschen till nya nivåer.

Marie Gidlund, verksamhetsledare Sweden food arena deltog digitalt

En tidsresa åt andra hållet bjöds vi på av docent och matkulturhistoriker Rickard Tellström.

– Mat är värderingar, fastslog han.

Dessa värderingar tillsammans med politik, ekonomi och vetenskap är det som format och formar vår matkultur. Ända tillbaka till stenåldern har vi en tradition som bygger på att kunna lagra säsongsmat och hålla matfester vid god tillgång på mat.

– Det är lagrad mat vi är duktiga på, men det är inte det vi ägnar oss åt idag. Att äta färsk mat ger svinn någonstans i kedjan och är sämre för producenten, menar han.

Han talar istället om vikten av att säsongsutjämna överskottet. Sylt, saft, mos, kompott, cider med mera bidrar till en mer hållbar säsongsförskjutning. Han är också tydlig med att vi köper livsmedel som ökar vårt anseende och att det handlar om att ha rätt timing för att en produkt ska få genomslagskraft. Elit, föredömen, gurus, bloggare och influencers är idag maktfaktorer som har stort inflytande på våra vanor och värderingar. Anseendet om vissa livsmedel kan till och med kan få oss att lära oss att tycka om smaker som människan av naturen inte har smak för, om vi gör sociala vinster på det.

– Att sälja mat är att sälja relationer, fastslår Richard.

Richard Tellström, docent och matkulturhistoriker.

Matminnen på semesterresan

Relationer och upplevelser är också grunden i måltidsturismen som Andreas Lind, VD Swedish Lapland, tog programmet vidare med. Med en ökad omsättning med 100 procent på tio år, och 4500 sysselsatta i ryggen, klev besöksnäringen i Swedish Lapland in i sin tids största kris då pandemin kom.

– Men vi vet att maten har stor betydelse för resan. Fler stannar längre och har högre krav på sina måltidsupplevelser.

I globala stora trender som naturupplevelser, återhämtning och välbefinnande, självförverkligande, möte med traditioner och hållbara upplevelser är den lokala maten en mycket viktig faktor. Det är viktigt för många besökare att bidra till lokalsamhälle och djurhållning, de är digitala och vill visa upp vad de ätit och gjort.

Andreas Lind, VD Swedish Lapland

Avslutningsvis samlades föreläsarna på plats för att diskutera identitet och stolthet och hur  branschen ska arbeta vidare på detta område och vilka mål och åtgärder som skall belysas i Nära Mat. Även åhörarna ute i länet uppmanades att bidra med input kring frågeställningar som skickats ut.