Sammanfattning av input från åhörare vid workshop

Under 2020 och 2021 har Samordnaren för Nära Mat, tillsammans med styrgruppen, ansvarat för en revideringsprocess av den regionala strategin. Processen har bestått i ett antal möten och dialog med aktörer i livsmedelsbranschen i Norrbottens län. Fyra större konferenser har genomförts digitalt mellan den 10 november 2020 och 4 maj 2021 med 70–90 deltagare per tillfälle. Totalt ca ca 200 enskilda personer deltagit på dessa konferenser. 

Teman för konferenserna har utgått ifrån de prioriterade områden som presenterades i Norrbottens livsmedelsstrategi 2016–2020. Programinnehåll under dessa konferenser har dels bestått i en uppföljning av genomförda aktiviteter som genomförts regionalt mellan 2016–2020, dels ett erfarenhets- och kunskapsutbyte från det regionala arbetet under dessa år. Utöver det har konferensernas program innehållit inspel från andra aktörer och aktiviteter som görs runt om i landet som ett resultat av den nationella livsmedelsstrategin eller andra regionala strategier. Deltagarna har dessutom delats in i workshopgrupper för att föra dialog och komma med input kring behov och målbild för Norrbottens livsmedelsstrategi 2021–2030. Under konferenserna har en skribent tagit anteckningar från föredragen. 

I alla workshopgrupper har funnits ansvariga sekreterare och samtalsledare som antecknat gruppernas diskussioner och input. Detta material presenteras nedan.

Deltagarnas input är sammanställt av:  Gunnar Jonsson, Nära Mat

Övergripande synpunkter vid de fyra seminarierna

För att på ett sammanfattande sätt kunna återge de synpunkter som deltagarna vid de fyra konferenserna gav, har en innehållsanalys gjorts av anteckningarna från samtalsgrupperna. Anteckningarna har upprepade gånger läst igenom för att finna likheter och skillnader i de synpunkter och argument som har förts fram. Utifrån likheter (liknande innebörd) har de enskilda synpunkterna kunnat föras samman till olika teman Till att börja med analyserades de fyra konferenserna som en helhet. Det blev då möjligt att urskilja fyra teman som återkom och återfanns i flera eller samtliga gruppdiskussioner. Eftersom de återkom frekvent, blir det en viktig signal om deltagarnas målbild, det vill säga, vad som deltagarna ser som viktig att åstadkomma i det fortsatta och reviderade arbetet med livsmedelsstrategin. De fyra huvudteman som framkom ur gruppsamtalen var:

 

  • Ökad lönsamhet. Det är viktigt att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet bland branschens aktörer. Detta gäller i synnerhet i produktionsledet.
  • Ökade kunskaper. Det är viktigt att alla; barn, ungdomar, konsumenter, samt livsmedelskedjans olika aktörer, får ökade kunskaper om norrbottniska livsmedel.
  • Enklare och effektivare regelverk och förenklade administrativa processer. Det behövs tydligare och enklare regelverk. Exempelvis behöver upphandlingsprocesser förenklas. Administrativa processer behöver förenklas och effektiviseras.
  • Mötesplatser. Det behövs arenor och nätverk där livsmedelsbranschens aktörer kan mötas för samverkan och kunskapsutbyte.

 

Nedan återges, sammanfattas och exemplifieras synpunkter som kom fram under de olika gruppsamtalen/workshoparna. De synpunkter och argument som återges är sådana som kan anses vara representativa för det samtal som enligt anteckningarna har förts. Av utrymmesskäl har inte alla enskilda synpunkter kunnat återges.

Första anhalten – Sammanfattning av input från åhörare vid workshop

Den första konferensen Uppstart Nära mat 2.0, ägde rum 10 november 2020. Temat för workshopsamtalen var Identitet och stolthet. Deltagarna ombads att samtala om vad vi kan göra för att stärka identiteten och stoltheten hos våralivsmedelsproducenter och för den norrbottniska maten. Ur anteckningarna från gruppsamtalen kom det bland annat fram att:

Det är viktigt att på olika sätt och ur olika perspektiv, stärka barn och ungdomars kunskaper om mat och hälsa. Detta rymmer dimensioner av trygghet, känslor och faktakunskaper.

Det är bra och eftersträvansvärt att bygga in kulturen i matproduktionen. Kan gälla samtliga produktionsområden men kan vara särskilt aktuell inom rennäringen eller fisket.

Storytelling kan vara ett sätt att stärka identitet och stolthet.

Under samtalen lyftes även att det finns behov av enklare och smidigare administration av olika miljö- och hållbarhetsmärkningar. Det påpekades även orimliga regeltillämpningar beträffande storskaligt yrkesfiske och enskilda fiskare.

 

Andra anhalten – Sammanfattning av input från åhörare vid workshop

Den andra konferensen Nya marknader, konkurrenskraftig matproduktion och energi ägde rum 2 februari 2021. Deltagarna fick i samtalsgrupper samtala om hur konkurrenskraften ska kunna ökas i norrbottnisk matproduktion. Ur anteckningarna från gruppsamtalen kom det bland annat fram att:

  • Värdet på de produkter som produceras måste öka och primärproducenterna måste få en större andel av försäljningsvärdet.
  • De företag som finns måste gå med vinst.
  • Det behöver bli enklare att starta nya produktioner.
  • För mindre företag kan det vara viktigt att vara diversifierade. Nya affärsmodeller kan behövas, där småskalighet kan kombineras med deltid utanför gården.
  • Företagen måste få upp volymerna av det som produceras.
  • Matproducenter måste börja se sig, och identifiera sig, som företagare
  • För att nå ovanstående mål behövs:
  • Långsiktiga spelregler gällande stöd, administration och lagstiftning. Investeringsstöd kan behövas för att näringen ska klara konkurrensen. Kommuner behöver ta en tydligare roll och bli aktivare i arbetet med att stödja de gröna näringarna. Det behövs en politisk vilja att utveckla de gröna näringarna.
  • Bättre förståelse för de gröna näringarna bland finansinstitut skulle ge bättre finansieringsmöjligheter.
  • Ökad förståelse bland allmänheten om de gröna näringarnas förutsättningar och betydelse för samhället.
  • Kompetensutveckling på flera nivåer. Dels behövs det kunskaper och kompetenser bland livsmedelskedjans olika aktörer och dels behövs det kunskaper bland allmänheten.
  • Forskning och utveckling. Det krävs mer forskning om våra näringar som är anpassade till våra förutsättningar. Det bedrivs exempelvis för lite forskning om rennäring och den forskning som sker om lantbruksnäring handlar ofta om lantbruk i södra Sverige och är inte tillämpbar här. Det saknas även statistik och andra kunskapsunderlag inom bl.a. vildväxande bär-näringen, som är viktiga för att driva utveckling där.

Viktiga utvecklingsområden i värdekedjan:

Mjölk och köttproduktion lyftes som ett område som behöver prioriteras. Norrbotten har bra förutsättningar för mjölk och köttproduktion. Länet får inte tappa mer av mjölkvolymen, måste bibehålla och successivt öka volymen Med fler mjölkkor blir det i förlängningen mer slaktdjur till slakterierna i länet, som idag har brist på slaktdjur. Därför finns behov av att attrahera nya mjölkbönder att starta upp. Detta fordrar utbildning och kompetensförsörjning.

Tillgänglighet av de livsmedelsprodukter som produceras är essentiell. Handeln är en nyckelspelare som måste engageras. Branschen och dess olika livsmedelsgrenar kan inte i längden endast stödja sig på gårdsförsäljning eller REKO-ringar. Produkterna måste också bli tillgängliga i vanlig butik, vilket fordrar större volymer.

 

Under den andra konferensen diskuterades även hur norrbottnisk livsmedelsproduktion kan bli en aktiv del i Sveriges beredskapsarbete. Synpunkter som kom fram var bland annat:

  • Att vi har gott om bra jordbruksmark och att det är viktigt att skydda den mot både igenväxning och bebyggelse.
  • Det behövs fungerande distributionssystem inom hela livsmedelskedjan.
  • Det är viktigt att små livsmedelsbutiker på landsbygden finns kvar.
  • Det finns behov av dialogseminarier mellan olika aktörer i livsmedelskedjan
  • och kommuner, länsstyrelse och region. Det behövs både regionala och lokala planer

Tredje anhalten – Sammanfattning av input från åhörare vid workshop

Den tredje konferensen Kunskap om hållbar mat och folkhälsa ägde rum den 25 mars 2021. Deltagarna fick till uppgift att samtala om vad som är viktig kunskap om hållbar mat och folkhälsa.

  • Den kunskap som förmedlas måste bygga på fakta och evidens. Myndigheters kommunikation behöver dessutom vara attraktiv och målgruppsanpassad.
  • Det finns en utmaning i att på ett faktabaserat sätt möta trender som marknadsförs i exempelvis reklam.
  • Det är viktigt med kommunikation där alla får komma till tals. Dialogseminarier fyller en stor funktion.
  • Undvik quickfix-lösningar. Förklara istället hur saker hänger samman. Ge grundläggande ekologiska samband utifrån norrbottniska förutsättningar och utveckla systemtänkande.
  • Olika kunskapsformer behöver lyftas fram, exempelvis traditionell kunskap såsom samisk kunskap. Sådana kunskaper hamnar lätt i skymundan. Kunskap som kommer uppifrån har en tendens att tränga undan kunskap som kommer underifrån, exempelvis traditionell kunskap. Underifrånperspektivet är viktigt.
  • Skolelever behöver få göra studiebesök på lantbruk. Det är kommunernas ansvar att så blir fallet. Det kan fordra att kommunen omfördelar resurser.
  • Hemkunskapsämnet bör vara ett ämne där olika perspektiv på lokalproducerad mat kommuniceras.
  • Skollunchen borde kunna utvecklas så att den blir ett tillfälle att lära sig mer om livsmedelskedjan och lokalproducerad mat.
  • Det är viktigt med praktiknära forskning som länkar samman hela livsmedelskedjan, från producent till konsument.
  • Det är viktigt att det finns nätverk och mötesplatser där kunskapsutbyte kan ske.

Fjärde anhalten – Sammanfattning av input från åhörare vid workshop

Den fjärde konferensen Kompetensförsörjning och innovationer ägde rum 4 maj 2021 Deltagarna ombads att samtala om vilka färdigheter och kompetenser som saknas eller behöver förstärkas hos branschens aktörer för att vi ska få konkurrenskraftiga och hållbara företag.

  • Det behövs bättre kompetens om logistik och distribution
  • Det behövs mer kompetenser inom marknadsföring och strategiskt arbete.
  • Det behövs mer kompetens inom företagsledning
  • Lönsamhet i näringen är central för att kunna locka nya företag.
  • Det måste finnas finansieringsmöjligheter för nya företag.
  • Viktigt att det utbildas nya producenter.
  • Det behövs flerstegsutbildningar inom odling och trädgård.
  • Köp in kompetens när den saknas
  • Det behövs nya affärsmodeller för att mindre producenter ska nå fram.
  • Samverkan med andra branscher vore bra för att få idéer men också för att stärka affärsmässigheten inom de gröna näringarna.
  • Det är viktigt att det görs och hämtas inspiration från omvärldsanalyser
  • Kommuner, regionen, med fler större aktörer, behöver kompetens om upphandling. Lokal upphandling skapar lokal skattekraft
  • Det högre kompetens bland de som stiftar lagar och regler för att vi ska få mindre stelbenta system (exempelvis inom fiskerinäringen).

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.