Norrbottens län är unikt med en betydande jordbruksproduktion på ett så nordligt läge. De stora ytorna skapar också speciella förutsättningar. De gröna näringarna, jordbruk, skog, jakt och fiske, har större betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län än i Sverige som helhet. I Norrbottens län arbetar 2,9 procent av de förvärvsarbetande inom de gröna näringarna jämfört med riksgenomsnittet på 1,7 procent. När det gäller jordbruk ligger Norrbottens län som rikssnittet med 1,0 procent av den förvärvsarbetande befolkningen.
Det producerades livsmedelsråvaror för 850 miljoner kronor i Norrbottens län 2023. Värdet har ökat med 130 miljoner på fyra år. Ökningen beror mest på högre priser till följd av oron i världen och kriget i Ukraina. Priserna och produktionsvärdet var som högst 2022 och har sedan fallit tillbaka. Trots högre priser har volymerna minskat för flertalet produkter. Norrbottens län har därför halkat efter i utvecklingen jämfört med Sverige som helhet. Gris, ren, ägg och spannmål är glädjande undantag, de hade högre produktion 2023 än 2019 när den förra kartläggningen gjordes.
Nästan hälften av livsmedelsråvaran i Norrbotten är från vilda bär, ren, vilt och fisk. Bland de traditionella jordbruksprodukterna dominerar mjölk, nötkött och gris. Sett i förhållande till befolkningen är Norrbottens län något underrepresenterat gällande primärproduktion av livsmedel. Norrbotten har 2,4 procent av Sveriges befolkning men svarar för enbart för 1,3 procent av Sveriges produktion av livsmedelsråvaror. Starkast ställning har renköttet där 40 procent av den svenska produktionen kommer från Norrbotten. När det gäller vilda bär kommer uppskattningsvis 14 procent av den svenska produktionen från Norrbotten. Viltkött och fisk ligger också över riksgenomsnittet genom att 9 respektive 5 procent av Sveriges produktion finns i Norrbotten.
Förädling av livsmedel är en styrka i Norrbotten. Förädlingsindustrin är mångsidig och väl utvecklad. Det mesta som produceras i länet, och mer därtill, kan också förädlas i länet. Livsmedelsförädlingen omsätter över 2 miljarder kronor och bedrivs på 155 platser. Trots att förädlingsindustrin hanterar betydligt större mängder råvara än vad som produceras i länet är volymen ofta mindre än konsumtionen. Det visar på en god möjlighet att öka volymen i primärledet men också på ett stort behov att så blir fallet. Självförsörjningsförmågan ligger på 25 procent räknat i energiinnehåll.
Ungefär 375 ton livsmedel eller livsmedelsråvara transporteras in till Norrbottens län varje dag sju dagar i veckan. Den kommande nedläggningen av mejeriet i Luleå kommer göra att volymen ökar. Merparten av all mjölk kommer först att transporteras till ett mejeri utanför länet och sedan tillbaka när den är homogeniserad, pastöriserad och packad.
Livsmedelskedjan sysselsätter nästan 7 000 personer i allt från primärproduktion och förädling till handel, restaurang och storkök. Antalet ökade fram till 2015, minskade några år men har sedan börja öka igen. De flesta nya arbetstillfällena har tillkommit inom restaurang och café. Nästan 2 000 personer jobbar där vilket kan jämföras med 1 400 i primärproduktionen, 800 i förädlingsindustrin, 1 900 i handeln och 800 i offentliga storkök. Därutöver tillkommer många arbetstillfällen indirekt eftersom företagen i livsmedelskedjan köper mycket varor och tjänster lokalt för att hålla igång sin verksamhet. Totalt sett är de en jämn könsfördelning i livsmedelskedjan i Norrbotten. Männen är dock överrepresenterade i primärproduktion och förädling. Kvinnorna är istället överrepresenterade i offentliga storkök, restauranger och i handeln.
Sex strategiska mål har fastställts i Norrbottens livsmedelsstrategi för 2022–2030. I handlingsplanen för 2022–2025 specificeras ett antal åtgärder som ska vidtas. Det arbetet pågår men med det är för tidigast för att kunna utvärdera om åtgärderna ger önskad effekt. De förändringar som syns 2023 jämfört med förra rapporten speglar snarare de utmaningar som finns än de effekter som uppnåtts. Man ska också vara medveten om att de flesta av de förändringar som syns är kopplade till faktorer som inte kan påverkas på regional nivå.
Författare: Lars Jonasson, lantbruksekonom (konsult)
Samarbetspartner: Malin Naess, Nära Mat – Länsstyrelsen i Norrbotten
Denna rapport är tyvärr INTE tillgänglighetsanpassad ännu.
På naramat.nu använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.