Mathilda Oja är en av eleverna från Grans naturbruksskola som var med på vårt senaste Nära Mat-prat, som handlade om framtidens mat och nya lösningar. Det som stannade kvar hos henne efter seminariet var att hon inte går jordbrukslinjen i onödan.
– Jag märkte att det finns personer som fortfarande tror på en framtid inom jordbruket även om det är väldigt mörkt just nu. Jag började också fundera på hur man kan göra ett klimatsmart jordbruk, utan att ta bort nötkreaturen. Samt hur svårt det är att få ut våra varor till konsumenterna.

Hur viktigt är det att vi har en livsmedelsstrategi för Norrbotten?
– Det är viktigt för utan jordbruk så försvinner arbeten, landskapen och kulturen – något som inte gynnar länet. Det skulle bli dyrt eftersom transporten av mat skulle öka, människor skulle bli tvungna att hitta nya jobb och ännu fler byar skulle försvinna.

– Landskapen skulle ändras om det inte finns några jordbrukare som håller fälten öppna och den ekologiska mångfalden skulle nog ändras. Men om Norrbotten får en hållbar livsmedelsstrategi tror jag att det bara skulle gå mot det bättre. Om det finns fler jordbrukare skapas det fler arbetsplatser och mindre förändringar av landskapet.

Vad tycker du, rent spontant, är det viktigaste som behöver ändras för att vi ska få mer norrbottnisk mat på tallrikarna?
– Vi behöver nå ut till den vardagliga konsumenten och uppmana människor att det betyder mycket om man gynnar sin egen ort. Att man visar vart deras pengar går till och vilka konsekvenser det blir om ingen skulle handla nära mat. Det skulle bli både ekonomiska och biologiska konsekvenser, eftersom landskapen skulle förändras om bönderna försvinner. Många tänker troligtvis inte på det förrän det händer och är för sent.

Vad kan du påverka utifrån din roll idag?
– Jag pratar med människor runtom om i min närhet om hur viktigt det är att handla svenskt och från där de bor. Jag försöker också se till att de jag pratar med delar med sig av det vi har pratat om till andra, så att informationsflödet aldrig stannar.

Vad gör vi bra redan i dag?
– Vi har väl kommit en bit på vägen men det är en del kvar. Människor har börjat förstå vikten av att handla där man bor eller att produkten kommer från Sverige. Men det måste hända mer, för jordbrukare runt om i Sverige har det väldigt svårt just nu och antalet gårdar som stängs igen minskar inte. Men vi har inte slutat tänka på framtiden och det är bra. Nu gäller det bara att se till så att det finns något kvar till den där framtiden som vi satsar mot.

Hur många julbord har du hunnit äta hittills?
– Jag har hunnit ätit ett julbord hittills och det var skolans julbord.

Frågade du varifrån julmaten kommer?
– Jag brukar alltid fråga vart maten jag äter är ifrån, men jag gjorde nog inte det den här gången. Men jag vet att skolan försöker ha så mycket ekologiskt, närproducerat och svensk mat som möjligt. På Grans är de väldigt duktiga på att köpa in svenska råvaror, men jag tror det kan vara lite bökigare för ett skolkök eftersom de har lite andra regler att förhålla sig till än privatpersoner.

Elin Röös från SLU konstaterade att vi inte kan äta lika mycket kött som idag, framför allt nötkött. Här behöver vi ändra våra beteenden. Är det möjligt, tror du?
– Jag älskar kött och det har jag gjort så länge jag kan minnas. Jag tycker nog om kött eftersom vi alltid har haft det hemma och jag vet varifrån köttet kommer. Men jag tror inte att det är hållbart att äta den mängden kött som vi gör idag. Man dör inte av att hoppa över köttet någon dag, världen går inte under för det.

– Jag själv har tyckt att min värld skulle gå under om jag inte fick kött till middag, men insåg sedan att det var för att jag inte vågade testa något nytt. Min mamma är kock och gick en kurs i vegetarisk mat och kom hem med något som jag trodde var stekt fläsk. Så jag har vågat ändra på mig och jag har den turen att ha en familj som inte är rädd att prova nya saker när det kommer till mat.

– Att ungdomar skulle vara mer öppna för vegetariskt än vuxna är nog delvis sant men inte hela sanningen. Jag tror att en ung person idag vågar testa mer nya saker. Men man ska nog inte dra alla vuxna över en kam och säga att de inte vill förändra sig. Istället för att se det som en generationsfråga så borde man se det som en ”tillagningsfråga”.

– Jag tror att personer i alla åldrar kan ändra på sig om de får se vilka olika alternativ det finns att välja på. För om man frågar människor idag vad de ser för mat när de tänker vegetariskt så svarar nog de flesta bönor, pasta, ris eller fryst färdigmat. Kunskapen om grönsaker, och alla olika sätt att tillaga grönsakerna på, måste nog bli bättre. Och det behövs tid för att få personer att testa något nytt, ungefär som när man ska lära ett barn att prova nya saker.

– Det vore bra om man får samhället att ta bort bilden av grönsaker mot kött, där man inte kan ha kött om man äter grönsaker och tvärtom, utan istället ge en bild där grönsaker och kött samarbetar. Lagom mycket kött och lagom mycket grönsaker.

Vad har du själv för norrbottnisk mat på din tallrik hemma?
– Jag får det mesta från min mosters gård; kött, potatis och mjölk. Men jag önskar mer grönsaker från Norrbotten. Min favoriträtt är älgskav med potatis och också det kommer från släkten. Jag har många människor runtom mig som har norrbottnisk mat. Så jag har det väldigt bra när det kommer till mat.

– Men det skulle vara kul om butiker kunde göra det lättare för kunderna att hitta produkter från Norrbotten, så att min släkt kan fortsätta med jordbruket.

Nästa Nära Mat-prat handlar om energi och hållbarhet. Kommer du?
– Jag ser fram emot nästa gång och hoppas att jag kan komma. Kalendern är rätt så full men jag hoppas att jag finner plats för nästa Nära Mat-prat.