Lanseringen: Mot nya mål på våra tallrikar!

Hur ska vi få mer norrbottnisk mat på våra tallrikar? Ett strategiskt arbete för detta har pågått i flera år och utmynnat i en ny strategi och handlingsplan. De presenterades den 3 mars med inspirerande och sammanfattande dialoger och ett stärkande avstamp med sikte mot 2030 och ett mer självförsörjande Norrbotten.

Text: Anna Bergström, Nordskribenten

Livsmedelsförsörjningen i Norrbotten måste öka och det finns ett uttalat behov av bra mat från närområdet. Samtidigt som vi på senare år har minskat andelen närproducerat från 50 till 20-25 procent, har pandemi och nu även oroliga tider i världen, satt ännu mer fokus på vikten av att öka självförsörjningsgraden i länet och landet.

Arbetet med Norrbottens livsmedelsstrategi påbörjades redan 2015 och kantats av en rad olika insatser. En gemensam vision har skapats på bred front och lett till konkreta strategier och planer som nu ska bli verkstad.

Under ett välbesökt digitalt seminarium den 3 mars gjordes en djupdykning i handlingsplanens sex strategiska mål. Seminariet leddes av moderatorn Malin Winberg med deltagare från såväl livsmedelsföretag som organisationer och myndigheter.

– Vi vill att människor ska äta och producera norrbottnisk mat med stolthet. Vi har en skatt i den norrbottniska matkulturen. Och det är med stor glädje jag ser att så många människor i Norrbotten har deltagit i processen med att utforma en gemensam regional livsmedelsstrategi, fastslog landshövding Lotta Finstorp inledningsvis.

Bild: I studion fanns Hulda Wirsén, Samordnare Nära Mat och dagens moderator Malin Winberg

Syftet med dagen var att inspirera, informera om den uppdaterade strategin och få deltagarna att fundera över hur de själva kan bidra till målen.

Samordnaren Hulda Wirsén sammanfattade revideringsarbetets alla aktiviteter – konferenser, fotarbete och olika sätt att fånga upp frågorna ute i länet. Värdekedjans aktörer har satts i främsta rummet och det har bjudits in brett från aktörer och möjliggörare i arbetet. Kärnan i den nya strategin är hållbarhet, att se effekter och bättre förutsättningar i livsmedelskedjan för att både öka produktionen och säkerställa tillgången på bra mat. Det kräver en långsiktigt hållbar produktion med ekonomiskt hållbara företag, produktion och konsumtion som är miljömässigt hållbar, och människor som trivs och vill arbeta i branschen och locka fler.

– Hela samhället måste vara med på resan, och vi alla har ett gemensamt ansvar, både i den privata och offentliga sektorn, fastslår Hulda Wirsén.

Det planerade arbetet har fördelats i två styrdokument:
– Livsmedelsstrategi t o m 2030 – Summerar långsiktigt arbete som synkroniseras med den nationella livsmedelsstrategin, Agenda 2030 mfl.
– Handlingsplan t o m 2025 – Bryts loss för att arbetet ska kunna vara dynamiskt och föränderligt, med möjlighet att korrigera och anpassa utifrån nuläget.

Strategi och handlingsplan summeras i 6 strategiska mål som sattes under luppen under dagen:
1.Ökad lönsam produktion av norrbottnisk mat.
Volymen av norrbottnisk mat har ökat och lönsamheten i företagen är god.

2. Ökat värde från produktion av norrbottnisk mat.
Värdet från produktionen av norrbottnisk mat har ökat per enhet.

3. Höjd livsmedelsberedskap i Norrbotten, med produktion som är motståndskraftig mot risker.
En robust norrbottnisk livsmedelsproduktion och dess värdekedjor tryggar tillgången på mat och vatten även vid samhällsstörningar.

4. Kunderna köper mer norrbottnisk mat genom:
a. Ökad kunskap om hållbar konsumtion Kunskaper om norrbottnisk produktion, dess mervärden och hälsosamma matval genom norrbottnisk mat har ökat.
b. En utvecklad och attraktiv norrbottnisk matmarknad Andelen norrbottnisk mat har ökat i butik, på restauranger, vid event och i offentliga kök. Den regionala maten är lätt att hitta. Mat och produkter utvecklas kreativt och serveras med stolthet.

5. Produktionen av norrbottnisk mat har en större del i samhällets utveckling och planering.
Produktionen av norrbottnisk mat ses som en viktig strategisk fråga och prioriteras av samhället.

6. Norrbottnisk mat bidrar till att utveckla cirkulär ekonomi.
Ökad produktion och konsumtion av norrbottnisk mat har bidragit till cirkulär ekonomi, den gröna omställningen och Agenda 2030.

De olika delmålen presenterades med konkreta exempel och röster från länet och landet.

Ökad lönsamhet

Amanda Andersson, Hushållningssällskapet i Kalmar, tidigare SLU, talade utifrån sina erfarenheter inom företagsrådgivning om hur du ökar lönsamhet i ditt företagande. Mats Granberg, lantbrukare i Piteå berättade om hur han gått från 36 till 300 kor och sina strategier för att växa.

Amanda Andersson levererade ett antal skarpa tips om hur du som företagare, eller rådgivare, bidrar till ökad lönsamhet.

• Att sätta riktning och skapa reflektion är a och o för att få klarhet, tydlighet och knyta ihop stegen som ska ta företaget framåt.
• Ställ dig frågan ”Var ska du vara om 5 år?” utifrån marknad, ekonomi, ledarskap, produktion och strategi.
• Sätt upp mål både på lång och kort sikt och eliminera slöseri och falskhalsar.
• Ställ nuläge mot önskvärt läge och strukturera tankarna runt allt från prioriteringar till styrkor och utmaningar.
• Ha personalen med dig.
• Fokusera på förbättringsområden och se potential.
• Lyft blicken och fastna inte i stuprör.
• Skapa en handlingsplan.

Genom att tillämpa ovanstående har hon i bland annat ett samarbete mellan studenter och företag, sett påtagliga positiva förändringar med upp till 37 procent ökad vinstmarginal och mycket positiv respons från de deltagande företagen.

Tv skärm som står på en väska

Bild: Amanda Andersson från KCF, kompetenscentrum företagsledning vid Sveriges lantbruksuniversitet, berättade om kurser och erfarenheter kring ledarskapsutveckling riktad till lantbruksföretagare.

Erfarenheter från verkligheten

Lantbrukaren Mats Granberg utanför Piteå delade med sig av sitt sätt att tänka som har fått hans företag att fördubblas i omfattning vid flera tillfällen. Han har gått från 36 kor till 300 och planerar för ännu fler, trots att pensionen närmar sig och han inte har någon given efterträdare.

– För att det ska vara roligt och intressant för mig som företagare måste mitt företag också utvecklas. Man måste fråga sig varför gör man saker? Jag vill planera för att produktionen hela tiden ska kunna fördubblas.

Han har under sina år som företagare tittat på förutsättningar men också begränsningar som areal, byggnader och regelverk och kapital och försökt jobba långsiktigt, men också med attityder.

– Vi måste börja med oss själva, vi kan ju inte prata illa om vår egen bransch om vi vill att fler ska vilja jobba med det här.

Han pekar på vikten av att ha en plan för var du vill nå, och även få med sig personalen så alla vet vart vi ska och vad vi vill.

– Jag har inför varje satsning frågat personalen vad de tycker, vill de inte att det ska bli så blir det inte. De ska vara med på utvecklingsresan.
Han ger också rådet att låta sig inspireras av andra, göra besök hos varann och ta hjälp av rådgivare.

Han tillägger att om man tycker att förutsättningarna är dåliga där man är så bör man kunna överväga att flytta om man verkligen vill jobba med det man gör. Men framförallt – tro på dig själv!

mats granberg lutar sig mot halmbalar

Bild: Mats Granberg

Ökat värde från produktion av norrbottnisk mat

I detta ämne inspirerade Magdalena Hermelin, grönsaksodlare med företaget Hermelins i Östergötland. Från vår nordliga landsände gav Roland Sandgren från Arvidsjaurs renslakt sitt perspektiv.

Bra mat måste få kosta, menar Magdalena Hermelin. Hennes strategi är att bygga sitt varumärke och inte rucka på sina principer.

I hennes värld är det en ständig strid mot lågpriser och omöjligheten att själv minska kostnaderna om du ska erbjuda skäliga löner och ta hand om jord och miljö på det sätt du vill. Vinstmarginalen måste istället finnas i prissättningen och kunna motiveras.

Det görs bland annat i form av skyltar där varorna placeras i butikerna, med text som beskriver hur de jobbar och varför.

– Skylten ska vara uppe och våra grönsaker ska tas om hand, ha en bra plats och fin färg.

Företaget odlar aktivt på cirka åtta av sina tio hektar. Målet är inte att växa till ytan, utan att öka intäkter och lönsamhet på den areal de odlar. Nyckeln till framgång är att öka snittpriset per kasse och kund. Att möjliggöra merköp av till exempel snittblommor och fler sorters grönsaker än vad kunden kom för att köpa. Ett annat sätt att få ökade intäkter till låga kostnader är att erbjuda självplock vissa dagar.

en man och en kvinna visas på tvskärm då de står med grönsaker

Bild: Magdalena Hermelin och maken har nära samarbete med butiker och är noga med hur grönsakerna presenteras.

Magdalenas råd är:
– Väx långsamt.
– Dra inte på er för stora kostnader.
– Var stolt över era produkter.
– Sälj till det pris dina produkter är värda.
– Det går att göra en bra resa om betalningsförmåga och vilja finns!

Ät gott kött med gott samvete

Att känna stolthet över råvaran är viktigt för Roland Sandgren på Arvidsjaurs renslakt. Företaget ägs av fyra samebyar, varumärket är 100 procent samiskt och köttet köps direkt från renskötarna. Företaget omsätter 40 miljoner under en kort och intensiv säsong. Oavsett hur företaget växer är säsongen lika kort. De måste hitta andra sätt att öka värdet på produktionen.

– Vi jobbar långsiktigt och försöker använda så stor del av djuret som möjligt. Även vidareförädlingen har potential. Vi har investerat i kompetensutveckling och nyttjar lågsäsongen, säger Sandgren.

Ett sätt att behålla intäkter och personal året runt är också att erbjuda slakt av nötkreatur till bönder och legoslakta under lågsäsong.

Roland Sandgren

Bild: Roland Sandgren, VD Arvidsjaurs renslakt

Höjd livsmedelsberedskap

David Ström, Länsstyrelsen, och Maria Einarsson, Försvarsmakten, beskrev vad de i sina positioner och samhället i stort gör och behöver göra för att höja den regionala livsmedelsberedskapen. Fler lokala avtal är ett av de mål som de båda arbetar för.

Enligt David Ström, som arbetar med försörjningsberedskap och det civila ansvaret vid Länsstyrelsen Norrbotten, nämner samhällsstörningar från skogsbrand till krig som de funktioner Länsstyrelsens livsmedelsberedskap ska spänna över.

Arbetet sker både regionalt och nationellt med att från offentligt håll samordna och säkra frågan.

– Vårt mål är att kunna knyta avtal med regionala aktörer och att det ska finnas incitament för det, till exempel att det ska vara ekonomiskt vinnbart och vi måste se hur vi kan stödja det.

I det yttre hot som råder just nu, nämner han riskmoment som transportvägar och att avtal med andra länder kan sluta gälla så vi inte får de varor vi behöver.

I handlingsplanen anges att livsmedelssektorn ska definieras som samhällsviktig, precis som sjukhus är det. För en hög och motståndskraftig livsmedelsberedskap påtalar han ännu mer att vi måste samarbeta på alla plan.

Norrbotten är ett av fyra län i Sverige som ingår i ett projekt tillsammans med MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Tillsammans går de i bräschen för ökad livsmedelsberedskap genom samverkan mellan privat och offentlig sektor.

david ström berättar om beredskapsarbetet

Bild: David Ström, Länsstyrelsen i Norrbotten

Tomma förråd ska fyllas på nytt

Maria Einarsson, Förnödenhetsansvarig vid norra militärregionen, gav en kort bakgrund till hur vårt tidigare försvar har tömt sina lager och sålt ut sina förråd, som nu ska byggas upp igen.

– Vi försöker verkligen öka försörjningstryggheten. Där jag sitter är vi inte ansvariga för avtal eller upphandling utan det vi kan göra är att påvisa de behov vi har. Vi försöker styra att vi får rätt förnödenhet till rätt plats på rätt tid. Hemvärnet har ofta sin uppgift i närheten av där de själva bor. Det är viktigt att korta transporten och det vore oerhört bra att ha avtal med närmare producenter så tiden på vägen blir kortare, då minskar man också riskerna för allt, säger Maria Einarsson.

Just nu ser hon att försvarsmakten behöver titta över avtalen som ofta är centrala upphandlingar.

– Jag skulle verkligen vilja att det ställs krav på att vi får viss procent lokala producenter.

Maria Einarsson på försvarsmakten

Bild: Maria Einarsson, Försvarsmakten

Ökad kunskap om hållbar konsumtion

Såväl barn och unga som vardagskonsumenter och turister ska genom ökad kunskap få ett större intresse för lokalproducerad mat. En film visades om skolbesök på gårdar, Johanna Ögren på Swedish Lapland och Lina Eklund-Morin, Changemaker Education gav besöksnäringsperspektivet och Daniel Andersson, ICA Kvantum, Luleå, talade om butikens ansvar.

– Maten är kanske inte huvudsaklig reseanledning ännu men är viktig för helhetsupplevelsen. Den typiska resenären är medveten och tänker hållbart och vill ta ansvar. De vill bidra till lokalkonsumtion och lära sig om de arktiska smakerna, säger Johanna Ögren, Swedish Lapland.

Maten tar en viktig plats i den regionala besöksstrategin och fler aktörer kommer behövas inom gränslandet livsmedel-besöksnäring och förädling. Johanna pratar om upplevelseinnovationer och ser att besöksnäringen kan stötta i arbetet med att hitta nya upplevelser och produkter tillsammans.

Som ett exempel nämner hon Bälinge bondgård där lantbrukets näring har kombinerats på ett bra sätt med upplevelser.

En person häller kokkaffe i en kåsa

Bild: Maten är en viktig del i upplevelseinnovationer, konstaterar Johanna Ögren från Swedish lapland visitor board

Norrbottniska varor i butik

Daniel Andersson berättar hur han i sin ICA-butik försöker lyfta norrbottniska produkter och leverantörer.

– Det gäller att lyfta fram de grejer man vill sälja och även hur man visar det i butiken. Det som är viktigt är att vi har en bra tillverkning i regionen och att kommuner och regionen köper in lokalt. Sen är det också viktigt med leveranssäkerhet över hela året. Det är ibland svårt att få vissa produkter under stora delar av året.

Han ser möjlighet att utveckla det sortiment som finns inom exempelvis lokalt mathantverk.

Daniel Andersson och hans personal märker av konsumentens intresse för spårbarhet med mera och noterar också att besöka butiken fysiskt fortfarande är det stora jämfört med det digitala utbud som finns.

Daniel Andersson ICA kvantum Luleå

Bild: Daniel Andersson, ICA Kvantum Luleå

Food Maker

Lina Eklund-Morin, både lokal ölproducent och utbildningsanordnare på Changemaker Education i Boden, talade varmt för att utbilda fler för branschen, skapa stolthet, kreativitet och nya affärsmodeller. Hon är ansvarig för en helt ny tvåårig YH-utbildning inom matproduktion, Food Maker. Efter den kan du bli mathantverkare, projektledare eller affärsutvecklare inom matproduktion, med inslag som digitalisering, hållbarhet, försäljning och att driva företag i branschen.

Den vänder sig både till befintliga företagare och nya idébärare och företag som vill utveckla vissa affärsområden eller anställda. Utbildningen sker till 50 procent med teori och 50 procent praktik.

Många aktörer har anammat möjligheten och varit med och utformat utbildningen som nu är öppen för ansökan och börjar i höst.

Produktionen av norrbottnisk mat har en större del i samhällets utveckling och planering

Beatrice Ramnerö och Jessica Lindberg, projektsamordnare Gröna näringar i Piteå och Helena Lundberg, chef för måltidsservice i Piteå kommun lyfte några exempel på hur de arbetar i Piteå och vad samhället kan göra i frågan.

Gröna näringar är ett sexårigt projekt finansierat av Piteå kommun och region Norrbotten för att stärka de gröna näringarna i Piteå och i Norrbotten. I samverkan med andra vill de se sig som ett klister och en bro mellan olika aktörer i branschen. Konkreta exempel är Öjeby lantbruksmässa som anordnas tillsammans med Hushållningssällskapet. De nämnde spjutspetsprojekt med att få in mer lokalt på restauranger och butiker, och det nya projektet Market gardening. Det är ett markhotell för att anlägga odling på upphöjda bäddar i korta kedjor mellan odlare och konsument.

De ser potential att utveckla livsmedelssektorns företag genom kommunens arbete med att stärka kompetensförsörjningen hela vägen från grundutbildning till forskning. Det görs mycket redan men finns mycket mer att göra, menar Beatrice Ramnerö och Jessica Lindberg.

Bild: Jessica Lindberg och Beatrice Ramnerö jobbar som näringslivsutvecklare i Piteå kommun med inriktning mot de gröna näringarna.

Från kommunens sida berättade Helena Lundberg om kommunens ansvar för att få in mer närproducerat. Hon beskriver det som ett kontinuerligt och långsiktigt arbete där det redan idag finns politiska mål för att få mer närproducerat.

– Framförallt kan vi påverka det här genom våra livsmedelsupphandlingar. Då gör vi en kraftsamling innan över vad det finns för livsmedel och produkter och ser vilka produkter vi kan byta ut mot lokala.

Hon nämner möjligheten att enligt avtal ha rätt att köpa in vissa varor i mindre omfattning, exempelvis vid temaveckor eller vissa tider på året. Detta har bland annat tillämpats vid inköp av lokala säsongsgrönsaker till skola och omsorg, eller under säsong för lokal lax.

Inför upphandlingar har de träffat lokala leverantörer för att fånga upp möjligheter och svårigheter så att fler lokala leverantörer ska kunna delta när det blir skarp upphandling. Upphandlingarna har möjlighet att delas upp i så kallade varukorgar på vissa inköp, för att underlätta för små leverantörer att lämna anbud.

Bild: Hulda Wirsén samtalar med Helena Lundberg, kostchef vid Piteå kommun.

Nyttjandet av jordbruksmark

Grunden till matproduktionen är vår jordbruksmark som är en ändlig naturresurs. Arealen jordbruksmark minskar idag samtidigt som världens befolkning växer.

Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag för brukningsvärd jordbruksmark i Norrbotten för att öka kunskap och förståelse och ta hänsyn till marken som långsiktig resurs.

Hulda Wirsén skickade med en önskan i tider av industriell exploatering i vårt län, om att göra en aktuell omvärldsanalys och inte utgå från gamla planer. Hon menar att vi både behöver se kortsiktiga behov och långsiktigt på hur vi nyttjar våra marker för framtida generationer.

Cirkulär ekonomi

Det sjätte och sista målet är att den norrbottniska maten ska bidra till att utveckla en cirkulär ekonomi.

– Den första delen av kedjan både på gårdsnivå och förädling är ganska bra på det sen gammalt, man har stor kunskap om kretslopp, restflöden och så vidare. Jag ser potential att vi kan samarbeta mellan olika sektorer att ta reda på restflöden av t ex till exempel energi. Där ser jag livsmedelssektorn som en möjliggörare, säger Hulda Wirsén.

Minskad användning av fossil energi sker redan idag, bland annat inom förpackningar. Växtnäring är en annan viktig fråga som påverkar skördevolymerna och tillgången till närproducerade livsmedel.

Som avslutning presenterades också medarbetarna i strategiarbetet. En av rösterna som deltagit är Erika Falk från Region Norrbotten som beskrev hur hon involverats i styrgruppen.

– Jag har successivt sett hur förutsättningarna har ändrats och ser att det bubblar av initiativ och företag som vill åt samma håll. Jag såg att jag kan bidra till att samla den här kraften i strategi och handlingsplan.

Hon tydliggör att utan företagen blir det ingen start på kedjan. Producenter och förädling är grunden till att kunna skapa en hållbar regional utveckling.

Hon nämnde också hur de olika regionala strategierna för utveckling hänger ihop och ska bidra till varandras mål.

För att gå från handlingsplan till handlingskraft krävs att vi inte lutar oss tillbaka.

– Planen är ingen konstlad version, det finns en kraft som har samlats. Nyttja den och gå över gränser som kanske funnits tidigare, råder hon, och välkomnar också idéer och stödansökningar kopplade till samverkansprojekt i linje med livsmedelsstrategin.

Kvinna visas på tv-skärm.

Bild: Erika Falk, regional utvecklingsstrateg från Region Norrboten representerade Nära Mat:s styrgrupp under dagen.

Framtiden

Vad händer nu då? Hur ska strategin efterlevas och utvecklas? Kostnader och orolig omvärld skapar utmaningar men kan också skapa kraft att ta tag i dessa akuta frågor och skapa mer handling, menar Hulda Wirsén.

Länsstyrelsen har ansvaret för den fortsatta samordningen av strategiarbetet men alla i länet måste bidra för att arbeta vidare med strategin och handlingsplanen som grund. Som tidigare nämndes under seminariet ska andra regionala offentliga planer och kommunala strategier samverka för att driva arbetet framåt på alla plan.

– Nu handlar det om att initiera och starta upp en hel del idéer som finns och ligger i linje med den här handlingsplanen, säger Hulda Wirsén.

Målet är att alla tillsammans ska bidra till att uppnå målen här i Norrbotten så att vi om några år har ännu mer norrbottnisk mat på våra tallrikar med allt vad det innebär.

Vad vill och kan DU göra?

Två kvinnor siter i studio och samtalar

Bild: Lanseringen avslutas i studion med projektledare Hulda Wirsén och moderator Malin Winberg.

Mer information, kontakt, fakta, podd med mera, sammanfattningar av tidigare seminarier, filmer och inspelning av denna dag i sin helhet finns att se på www.näramat.nu

EU logotyp

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.