Läsåret börjar lida mot sitt slut och med det slutför några studerande vid Åbo Akademi sina examensarbeten kopplade till projektet. Anna-Stina Strand, Tobias Ahlbäck och Petra Mendelin har alla forskat i skolträdgården och dess betydelse ur olika perspektiv, men hur hamnade de på den banan egentligen?
– Jag snöade in på permakultur för några år sedan, och via det ökade mitt intresse för odling. Sedan gick jag en kurs i hållbarhet där jag råkade få höra om det här projektet och blev intresserad, säger Tobias.
För Anna-Stinas del var det mindre tydligt. Hon var länge osäker på vad hon skulle forska kring, och hennes studiekamrater uppmuntrade henne att gräva där hon stod. En av dem frågade henne ifall inte skolträdgårdsprojektet, som presenterades bland pågående projekt vid fakulteten, skulle vara något för henne.
Petra i sin tur kan spåra sitt deltagande tillbaka till sin bakgrund i Tjeckien, där skolträdgårdar är mycket vanligare.
– Jag blev nyfiken på varför det inte finns här. Jag tror mycket på att kombinera det praktiska arbetet med teoretiskt tänkande och vill att barn ska få lära på många olika sätt, säger hon.
De har alla har också haft olika ingångar rent vetenskapligt. Petras kandidatarbete är en litteraturstudie där hon undersöker videoobservationens möjligheter som verktyg för forskning i den här typen av lärmiljön. Hon har genom en systematisk sökning hittat tio artiklar, publicerade mellan 2010-2024, där videoobservationer gjorts i europeiska skolträdgårdar och tittat närmare på hur observationerna kunnat användas, också för att synliggöra dolt lärande och tyst kunskap.
Anna-Stinas magistersavhandling baserar sig på gruppintervjuer med elever i årskurs 3, i slutet av deras första år med skolträdgård på skolan. Ur intervjuerna valde hon sedan att se närmare på elevers förståelse av centrala begrepp, som kompostering och fröbildning.
Tobias material består av intervjuer med lärare på tre olika skolor, före och efter deras första år med skolträdgården. Han har valt att se närmare på lärarnas uppfattningar av lärmiljön, bland annat vilka förutsättningar som behövs för att lyckas etablera en skolträdgård.
Allas arbeten visar att inställningen är positiv, både bland elever och lärare. Petras litteraturstudie påvisar att lärmiljön verkligen gynnar barnen, pedagogiskt, hälsomässigt och socialt.
– Jag upplever det som att det sociala blir i centrum, säger Anna-Stina. Trädgård är något man gör tillsammans. Eleverna som har erfarenheter från trädgårdsarbete från tidigare talar också om att det är något de gjort tillsammans med andra.
Anna-Stinas forskning visar att eleverna uppskattar att få göra saker på riktigt och att de motiveras av att använda händerna. Tobias forskning i sin tur att lärarna också har en positiv inställning till trädgården i sig, men är mer osäkra på sin egen roll och sina resurser i genomförandet.
– Lärarna behöver stöd, vilket förstås är klart sedan tidigare, säger han. Det jag kan se är att det inte bara handlar om att involvera lärarna utan om hur man involverar dem. Deras upplevelser är viktiga då de är i en nyckelroll. Hur de upplever att det är påverkar hur resultatet blir.
