Det finns ett stort värde i att samarbeta med andra lärare i skolutvecklingsfrågor. Ofta behövs inte någon extern kursledare. Lärare har redan mycket kunskap och kompetens, men ont om tid för reflektion och att dela med sig av erfarenheterna. Forum kan också saknas, och ibland känner man sig ensam på sin skola med sitt intresse för en tematik. Så var det också i projektet Food Education for the Future.

Viktigt med tid, dialog och engagemang

Om man vill stärka lärare i deras kunnande och förankra en skolutvecklingsprocess i verksamheten behöver man avsätta tid för detta, öppna dialogen och gärna engagera fler än en lärare från samma skola för att få en bestående förändring till stånd. Den gångna vårterminen har lärare från olika grundskolor i Korsholm samlats kring en studiecirkel om att odla med elever en timme i månaden. Träffarna har varit digitala och styrts av deltagarnas intressen, utmaningar och frågor. Den positiva inställningen och starka engagemanget från lärarna har varit inspirerande att ta del av. 

Det borde inte ha varit någon överraskning att det finns trädgårdsintresserade lärare, eftersom odling är en av de största fritidssysselsättningarna i Finland (motsvarande studier visar liknande resultat i andra nordiska länder). Det är dock annorlunda att odla med elever än att själv pyssla i trädgården, vilket avspeglats av de frågor lärarna dryftat tillsammans. Vad lönar det sig att odla, om man gör det på en plats med osäker skötsel under sommarmånaderna? Vad är klokt med tanke på elevernas lärande? Vad vill vi att eleverna lär sig och hur kan odlingen integreras i övrig undervisning på ett sådant sätt att det bidrar till lärande och motivation hos eleven? Vad gör andra lärare i Norden i sina skolträdgårdar? Var kan vi hämta inspiration för skolträdgården? 

Det är spännande att äta sådant man själv varit med och odlat

I mitten på maj samlades studiecirkeln fysiskt en sista gång, på friluftsmuséet Stundars, där en kommunens skolträdgårdar också är belägen. Deltagarna bjöds på säsongsinspirerat mellanmål av vår projektpedagog och lärare i huslig ekonomi, Sofia Grynngärds. Många kunde rapportera om att den enkla matlagningen varit viktig för barnen och i kombination med att de odlat maten själva haft synbar påverkan på elevernas inställning till att äta grönsaker. 

Läsårets trädgårdsarbete diskuterades och överväganden som gjorts kring material och layout vid anläggningen av de olika skolträdgårdarna presenterades av kommunens projektledare Ulrica Taylor. En fjärde skolträdgård reser sig som bäst ute vid en av kommunens två skärgårdsskolor Replot-Björköby skola. Minnen från de arbetskrävande men meningsfulla processerna delades med deltagarna. 

Slutligen fick lärarna testa och utvärdera några av de senaste tilläggen till projektets lärarhandledning för skolträdgården som skapas parallellt med skolträdgårdarna. Lärarna fick göra analyser av jord, kopplade till geologitemat i årskurs 6, utveckla sin kunskap om ryggradslösa djur i trädgården, vilket man ofta gör i årskurs 5 och se närmare på av de vilda växter som i trägårdssammanhang ofta kallas ogräs. Lärarutbildare Maria Svens vid Åbo Akademi konstaterade att förankringen hos lärarna, deras upplevelser, behov och metoder är viktig för att materialet ska bli meningsfull och användbart. Studiecirkeln har alltså också gett mervärde till projektet då det breddat kontaktytan till de lärare som är målgrupp för vårt arbete. Förhoppningsvis ska den kunna fortsätta på hösten, då med temat skörd.