Tema “Matens ursprung” på Örnässkolan i Luleå

Förskoleklassen vid Örnässkolan i Luleå har som ett återkommande temaarbete under läsåret 2019/2020 arbetat med matens ursprung. Länsstyrelsens rådgivare för hållbar livsmedelskompetens i skolan, Gunnar Jonsson, har vid tre tillfällen besökt klassen för att tillsammans med pedagogerna utveckla och prova olika undervisningsaktiviteter. Mellan dessa träffar har skolans pedagoger, främst Monica Grape och Amanda Öhlund, på olika sätt fortsatt att integrera matfrågan i undervisningen. Här följer några exempel ur undervisningen.
Elevernas jordakvarium där man kan se jorden med dess rötter i genomskärning.

Jorden är grunden för matproduktionen

Temaarbetet om matens ursprung inleddes med att samtala med de sexåriga eleverna om vad de visste om matens ursprung. Särskilt fokus lades på hur de förstod livsmedelskedjan från jord till bord. Det visade sig att eleverna hade vaga uppfattningar om vad jord egentligen var. Exempelvis beskrev ele ver att jord var ”smuts” Detta ledde till att vi medvetet arbetade med att utforska vad jord består av. Som en aktivitet undersökte vi jordar med förstoringsglas och luppar. Därefter byggde vi ett jordakvarium med hjälp av två glasskivor och distansklossar i trä. Eleverna fick fylla mellanrummet mellan glasskivorna genom att varva mull med mineraljordar av olika kornstorlekar, främst mjäla, mo och sand. Vi tillsatte näring i form av fårgödsel. När jorden var påfylld lät vi några daggmaskar ringla sig ner i blandningen. Slutligen, efter att vi vattnat försiktigt, pillrade vi ner några bönor och ärtor. Jordakvariet ställdes på en ljus plats i klassrummet. Genom att mörklägga ena sidan med ett svart skynke, kunde vi lyfta på skynket och följa maskarnas arbete med att blanda jorden.  Vi kunde också följa hur bön- och ärtrötterna sökte sig ner i jorden.  Eleverna dokumenterade vad som skedde genom att göra teckningar som sattes upp i klassrummet.

Färska grönsaker lever

Eleverna har i  olika övningar fått fundera över hur mat blir till och vi har tränat att sortera matråvaror på olika sätt. Vi har i olika övningar tränat förståelsen för hur olika grönsaker och rotfrukter blir till och vilka delar av växterna vi äter. En viktig insikt är att färska grönsaker och rotfrukter lever. Som ett komplement till att så frön, har vi därför arbetat med andra sätt att odla. Eleverna har klippt upp fönster i mjölkförpackningar, stoppat ner en plastpåse och därefter planterat färdiga morötter, rovor, purjolök och lök i dessa. Syftet har varit att visa att dessa fortsätter att växa då de får ljus vatten och näring.

Barnhänder som håller i en sax och klipper i en mjölkförpackning
En mjölkkartong, en sax och en påse jord
Två barn håller i en purjolök och stoppar ner purjolöken i en mjölkförpackning som är fylld med jord

Integrera matfrågan med språklig utveckling

Läroplanen (Lgr11) lyfter att ett viktigt syfte för förskoleklassen är att är att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin språkliga kompetens. Däri ingår att lägga grunden för att kunna kommunicera med tal och skriftspråk genom att ge dem möjligheter att läsa, lyssna, skriva och samtala. I förskoleklassen på Örnässkolan har pedagogerna aktivt och medvetet ibland använt matens ursprung som det lärandeobjekt som språkinlärningen har handlat om. Läraren har exempelvis läst högt ur böcker och texter som handlat om matens ursprung. Eleverna har med bildstöd  träna sig att berätta och de har tränat sin skrivförmåga på arbetsblad som läraren har tagit fram.

Ett foto av ett grönt papper med vita papper klistrade ovanpå. Där visas en mindmap med fakta om kor samt bilder på en ko, tjur, kalv, kons fyra magar etc.
Undervisningsmaterial som skolbarn jobbat med visar ko, kalv och tjur